Brott mot aktiebolagslagen
Här redogörs för de åsidosättanden av vissa av aktiebolagslagens regler som kan straffas med böter eller fängelse i högst ett år. För vissa krävs uppsåt, för andra räcker det med oaktsamhet eller grov oaktsamhet.
Ett exempel på brott mot aktiebolagslagen är överträdelse av det så kallade låneförbudet. Låneförbudet innebär att det är förbjudet för aktiebolag att lämna penninglån till den så kallade förbjudna kretsen, dvs. den som äger aktier
i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i aktiebolaget eller i annat aktiebolag i samma koncern.
I den förbjudna kretsen ingår även suppleant till styrelseledamot och vice verkställande direktör. Låneförbudet omfattar även den förbjudna kretsens närstående
personer.
Målvakter
I aktiebolagslagen finns även ett förbud mot att utse så kallade målvakter. En målvakt är en styrelseledamot eller verkställande direktör som inte har för avsikt att ta del i den verksamhet som enligt lagen ankommer på styrelsen.
Genom att utse en målvakt som inte har någon verklig makt i bolaget kan en ägare till ett bolag försöka undgå ansvar. Följden blir att man kringgår aktiebolagslagens system för ledning av aktiebolag. Detta gör det svårt att identifiera den som ska bära ansvaret för en gärning som företagits i bolagets namn eller med dess medel. Ett förordnande i strid mot förbudet är ogiltigt.
Kriminaliseringen är begränsad till fall där avsikten är att dölja den verkliga ledningen av bolaget, vare sig syftet är att skapa utgångspunkter för vilseledande affärstransaktioner eller att hindra myndighetskontroll eller liknande.
Förbudet riktar sig mot den som medverkar till att utse målvakten och den som åtar sig uppdraget, alltså målvakten själv.
Även andra typer av handlingar är förbjudna enligt aktiebolagslagen. Exempelvis finns
bestämmelser om hur spridning av aktier i privata aktiebolag får ske, bestämmelser om hur aktiebok ska föras samt bestämmelser som föreskriver hur styrelsen ska sammankallas.
Två typer av aktiebolag
Det finns två olika typer av aktiebolag, privata aktiebolag och publika aktiebolag. Den viktigaste skillnaden mellan dessa är att endast ett publikt aktiebolag kan vända sig till allmänheten för att söka kapital. Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant aktiebolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier, teckningsrätter, skuldebrev eller teckningsoptioner i aktiebolaget.
Privata aktiebolag förbjuds även att på annat sätt än genom annonsering erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva av aktiebolaget utgivna värdepapper. Som en följd av detta får ett privat aktiebolags värdepapper inte noteras vid börs eller auktoriserad marknadsplats.
En grundläggande skillnad mellan privata och publika bolag är vidare kravet på aktiekapitalets minsta storlek. Ett privat bolag skall ha ett aktiekapital på minst 100 000 kronor, medan aktiekapitalet i det publika aktiebolaget ska uppnå minst 500 000 kronor.