Brottsbalken

Brott som regleras i brottsbalken och som handläggs av Ekobrottsmyndigheten är bokföringsbrott, övriga borgernärsbrott, EU-bedrägerier och subventionsmissbruk samt penninghäleri.

Bokföringsbrott

Bokföringsbrott innebär att bokföring saknas eller är bristfällig, så att det inte går att bedöma verksamheten utifrån bokföringen. Bokföringsbrott regleras i 11 kap. 5 § brottsbalken och är uppdelat i tre grader efter brottets svårhet:

• Bokföringsbrott av normalgraden
• Grovt bokföringsbrott
• Ringa brott

För bokföringsbrott av normalgraden är påföljden fängelse i högst två år, för grovt bokföringsbrott fängelse i lägst sex månader och högst sex år och för ringa brott böter eller fängelse i högst sex månader.

Övriga borgenärsbrott

Övriga borgenärsbrott omfattar oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer, otillbörligt gynnande av borgenär samt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning. Borgenärsbrotten regleras i 11 kap. 1 – 4 §§ brottsbalken och innebär att en gäldenär som är eller riskerar att hamna på obestånd agerar på ett sätt som kan innebära skada för fordringsägarna.

Försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning innebär att en gäldenär lämnar oriktiga uppgifter om tillgångar och skulder i samband med konkurs eller annan exekutiv förrättning.

Straffskalan för samtliga borgenärsbrott är fängelse i högst två år. För grov oredlighet mot borgenärer och grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Försök till oredlighet mot borgenärer och grov oredlighet mot borgenärer är straffbelagt enligt 11 kap. 6 § brottsbalken.

EU-bedrägerier och subventionsmissbruk

Ekobrottsmyndigheten handlägger bedrägerimål som rör EU:s finansiella intressen, vilket brukar kallas EU-bedrägerier. Bedrägeri innebär att någon vilseleder andra till att handla på ett sätt som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde, eller någon som representeras av den vilseledde.

Brottet bedrägeri regleras i 9 kap. 1-3 §§ brottsbalken och är uppdelat i tre grader efter brottets svårhet:

• Bedrägeri av normalgraden
• Grovt bedrägeri
• Ringa brott, som kallas bedrägligt beteende.

För bedrägeri av normalgraden är påföljden fängelse i högst två år, för grovt bedrägeri fängelse i lägst sex månader och högst sex år och för bedrägligt beteende böter eller fängelse i högst sex månader.

Försök och förberedelse till bedrägeri och grovt bedrägeri är straffbelagt enligt 9 kap. 11 § brottsbalken.

Att använda ett bidrag eller en förmån som finansierats av EU för ett annat ändamål än det som bidraget eller förmånen har beviljats för är straffbelagt enligt 9 kap. 4 § brottsbalken och kallas subventionsmissbruk. Påföljden för subventionsmissbruk är böter eller fängelse i högst två år och i ringa fall ska inte dömas till ansvar.

Penninghäleri

Att ”tvätta” pengar från en kriminell verksamhet rena är straffbelagt genom bestämmelsen om penninghäleri i 9 kap. 6 a § brottsbalken.

Penninghäleri kan begås på många olika sätt, allt ifrån att pengar sätts in på ett bankkonto till att man gör avancerade upplägg där pengar flyttas runt i det finansiella systemet genom olika ekonomiska transaktioner.

Penninghäleri kan också omfatta överföringar till utlandet och till platser där banksekretessen är särskilt hög.

Straffskalan för penninghäleri är fängelse i högst två år och för grovt penninghäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Försök, förberedelse och stämpling till grovt penninghäleri är straffbelagt enligt 9 kap. 11 § brottsbalken.

Om brottet är att anse som ringa kallas det för penninghäleriförseelse. Det innefattar också vissa fall då personen inte insåg, men hade anledning att anta, att pengarna kom från en brottslig gärning. Penninghäleriförseelse regleras i 9 kap. 7 a § brottsbalken och påföljden är böter eller fängelse i högst sex månader.