Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i myndigheternas verksamhet.

Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt:

• vem som helst får läsa myndigheternas allmänna handlingar (handlingsoffentlighet),
• tjänstemän och andra som arbetar i myndigheterna har rätt att berätta vad de vet för utomstående (yttrandefrihet för tjänstemän m.fl.),
• tjänstemän har också speciella möjligheter att lämna uppgifter till massmedia (meddelarfrihet för tjänstemän m.fl.),
• domstolsförhandlingar är offentliga, liksom beslutande församlingars sammanträden.

Handlingsoffentlighet

I princip har alla, svenska medborgare och utlänningar, rätt att läsa de handlingar som finns hos myndigheterna. Denna rätt begränsas dock på två sätt:

• Allmänheten har bara rätt att läsa sådana handlingar som betecknas som allmänna handlingar.
• En del allmänna handlingar är hemliga.

Vad är en allmän handling?

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna en framställning som man kan läsa, avlyssna eller uppfatta på annat sätt med ett tekniskt hjälpmedel. Vill man ta del av en allmän handling vänder man sig till den aktuella myndigheten.

Hemliga handlingar

I vissa fall får allmänna handlingar hållas hemliga, enligt bestämmelser i sekretesslagen. Det gäller till exempel om de skyddar intresset att förebygga eller beivra brott. Lagen ger också sekretesskydd för uppgifter om enskilda medborgares personliga eller ekonomiska förhållanden. Av dessa skäl är normalt allt material i en förundersökning hemligt till dess att åtal väcks. Då blir förundersökningsprotokollet i de flesta fall offentligt.

Sekretesskyddet för uppgifter om enskilda medborgares personliga eller ekonomiska förhållanden kan i vissa fall också gälla efter det att åtal har väckts.

Läs mer om offentlighetsprincipen på regeringskansliets webbplats