HD-dom om medhjälp till grovt skattebrott

Högsta domstolen har den 30 november meddelat dom i ett mål om svart arbetskraft, där prejudikatsfrågan gällde vad som krävs för att döma en tilltalad för medhjälp till grovt skattebrott.

I domskälen resonerar HD utförligt kring frågan om hur vag en medhjälpares kännedom om huvudbrotten får vara utan att det för den skull brister i s.k. subjektiv täckning.

Under 2003-2005 bedrev ett antal bolag i Göteborg åkerirörelse och anlitade svart arbetskraft i relativt stor omfattning för att utföra transportuppdragen. För att dölja att svart ersättning förekom lät huvudmännen bokföra osanna fakturor. De osanna fakturorna utfärdades av ett kriminellt nätverk av bolag och personer med koppling till Stockholmsområdet.

Huvudmännen dömdes för grova bokföringsbrott och grova skattebrott. Av ytterligare tre åtalade dömdes en för medhjälp till dessa brott, en frikändes och försvann i samband med hovrättsförhandling, och en tredje ("RT") frikändes i såväl tingsrätt som hovrätt för medhjälp.

"Främjade i objektiv mening skattebrotten"

Hovrätten fann att RT - genom att göra kontantuttag från tre av de fakturautfärdande bolagens konton och överlämna kontanterna till andra personer för vidarebefordran till huvudmännen i Göteborg - i objektiv mening främjade skattebrotten. Hovrätten fann vidare att RT visserligen insåg att han medverkade i en brottslig verksamhet, men att han saknade nödvändig kännedom om huvudgärningsmännen och det konkreta innehållet i deras gärningar, dvs. bristande subjektiv täckning.

HD beviljade prövningstillstånd i den del av målet som gällde RTs medverkan.

HD delade inte underinstansernas bedömning, utan dömde RT för medhjälp till grovt skattebrott. I domskälen konstaterade HD bl.a. att när flera är inblandade i en brottslig verksamhet har inte alltid varje medverkande kännedom om hur brottet närmare gått till och att det inte heller kan krävas för att uppsåtskravet ska vara uppfyllt. Ett grundläggande krav är dock att det vid uppsåtliga brott fordras att brottsrekvisiten enligt det tillämpliga straffbudet är täckta av uppsåt.

När det gäller skattebrott måste således uppsåtet omfatta att det lämnas oriktiga uppgifter till Skatteverket varigenom fara uppkommer för att skatt eller avgift undandras det allmänna. Däremot fordras inte att uppsåtet omfattar vilka skatter eller avgifter som undandras, i vilket bolag skatteeffekten uppstår, eller vilka personer som står bakom huvudbrottsligheten.

RT dömdes särskilt till sex månaders fängelse. Han hade tidigare fått två års fängelse för likartad brottslighet som begåtts under delvis samma tid som den nu aktuella.

HDs dom den 30 november 2007, mål nr B 961‑07.