Insiderbrott, insiderförseelse och grovt insiderbrott
Vårdslöst insiderförfarande
Obehörigt röjande av insiderinformation
Otillbörlig marknadspåverkan
Brott mot aktiebolagslagen (2005:551)
Insiderbrott, insiderförseelse och grovt insiderbrott – 2 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Insiderinformation är information om en omständighet som inte är offentliggjord eller allmänt känd och som är ägnad att väsentligt påverka priset på en aktie eller något annat finansiellt instrument.
Den som har insiderinformation får inte för egen eller någon annans räkning förvärva eller avyttra, t.ex. genom köp eller försäljning, sådana finansiella instrument som informationen rör. Den som har sådan information får inte heller använda informationen till att med råd eller på annat sådant sätt föranleda någon annan till sådant förvärv eller avyttring.
Insiderinformationen kan också bestå i vetskapen om egen brottslig verksamhet.
Påföljden för insiderbrott är fängelse i högst två år.
Om brottet är att anse som ringa, döms för insiderförseelse till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet med hänsyn till affärens omfattning och övriga omständigheter grovt, döms för grovt insiderbrott till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Vårdslöst insiderförfarande – 3 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Den som av oaktsamhet begår de gärningar som om de begåtts uppsåtligen kriminaliserats som insiderbrott, insiderförseelse eller grovt insiderbrott, döms för vårdslöst insiderförfarande till böter eller fängelse i högst ett år.
Om gärningen är ringa, döms inte till ansvar.
Obehörigt röjande av insiderinformation – 7 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Den som uppsåtligen röjer information som han eller hon inser eller borde inse är insiderinformation döms, utom i de fall då röjandet sker som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åliggande, för obehörigt röjande av insiderinformation.
Påföljden är böter eller fängelse i högst ett år.
Om informationen blir allmänt känd samtidigt med att den röjs, döms inte till ansvar.
Otillbörlig marknadspåverkan – 8 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Den som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars förfar på ett sätt som han eller hon inser är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument, döms för otillbörlig marknadspåverkan till fängelse i högst två år.
Om brottet är att anse som ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet med hänsyn till omfattningen av marknadspåverkan eller övriga omständigheter att anse som grovt, skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Den som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars förfar på ett sätt som han eller hon borde inse är ägnat att påverka eller vilseleda på sätt som angetts i första stycket, döms likaledes för otillbörlig marknadspåverkan. I dessa fall döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen är ringa döms inte till ansvar.
Finansinspektionen ansvarar bl.a. för tillsynen på värdepappersmarknaden och anmäler misstankar om insiderbrott till EBM.
Brott mot aktiebolagslagen (2005:551)
Nedan redogörs för de bestämmelser som, om de åsidosätts uppsåtligen eller av oaktsamhet, straffsanktioneras med böter eller fängelse i upp till ett år.
Spridning av aktier m.m. i privata aktiebolag
Det finns två olika typer av aktiebolag, privata aktiebolag och publika aktiebolag. Den viktigaste skillnaden mellan dessa är att endast ett publikt aktiebolag kan vända sig till allmänheten för att söka kapital. Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant aktiebolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier, teckningsrätter, skuldebrev eller teckningsoptioner i aktiebolaget. Privata aktiebolag förbjuds även att på annat sätt än genom annonsering erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva av aktiebolaget utgivna värdepapper. Som en följd av detta får ett privat aktiebolags värdepapper inte noteras vid börs eller auktoriserad marknadsplats.
En grundläggande skillnad mellan privata och publika bolag är vidare kravet på aktiekapitalets minsta storlek. Ett privat bolag skall ha ett aktiekapital på minst 100 000 kronor, medan aktiekapitalet i det publika aktiebolaget ska uppnå minst 500 000 kronor.
Aktiebok
I ett aktiebolag skall en aktiebok föras. Aktieboken skall innehålla vissa uppgifter om aktier och aktieägare och skall under vissa förutsättningar hållas tillgänglig för allmänheten. Reglerna skiljer sig åt beroende på om det är ett privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag.
Styrelse
Styrelsen skall alltid sammankallas om en styrelseledamot eller den verkställande direktören begär det.
Om en styrelseledamot inte kan närvara vid ett sammanträde och det finns en suppleant som skall träda in i hans eller hennes ställe, skall denne ges tillfälle till det.
Beslut får inte fattas i ett ärende, om inte såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.
Låneförbud
Till skydd för borgenärer ställs i aktiebolagslagen upp ett förbud för aktiebolag att lämna penninglån till den s.k. förbjudna kretsen, dvs. den som äger aktier i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i aktiebolaget eller i annat aktiebolag i samma koncern. I den förbjudna kretsen ingår även suppleant till styrelseledamot och vice verkställande direktör. Låneförbudet omfattar även den förbjudna kretsen närstående personer. Även juridisk person över vars verksamhet någon av de uppräknade personerna har ett bestämmande inflytande räknas till den grupp av personer till vilken lån inte får lämnas.
Med lån jämställs ställande av säkerhet, varför aktiebolaget inte heller får gå i borgen eller ställa pant eller annan garanti för penninglån till de nämnda personkategorierna.
Ett aktiebolag får inte heller ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för lån i syfte att gäldenären eller henne eller honom närstående person skall förvärva aktier i aktiebolaget eller överordnat aktiebolag i samma koncern.
Styrelsen och den verkställande direktören skall varje räkenskapsår upprätta en särskild förteckning över vissa förskott, lån och säkerheter som har lämnats. Förteckningen skall bevaras under minst tio år efter utgången av det räkenskapsår som förteckningen avser.
Överträdelser av låneförbudet har också civilrättsliga verkningar. Rättsverkan av ett olagligt lämnande av lån eller ställande av säkerhet är ogiltighet med omedelbar återbäringsskyldighet.
Målvakt
Det förekommer ibland att ägare till ett bolag försöker undgå ansvar genom att till Bolagsverket anmäla en styrelseledamot eller verkställande direktör som inte har någon verklig makt i bolaget, en s.k. målvakt. Följden blir att man kringgår aktiebolagslagens system för ledning av aktiebolag och att det medför stora svårigheter att identifiera den som skall bära ansvaret för en gärning som företagits i bolagets namn eller med dess medel.
I aktiebolagslagen finns därför ett förbud mot att till styrelseledamot eller verkställande direktör utse någon som inte har för avsikt att ta del i den verksamhet som enligt lagen ankommer på styrelsen. Ett förordnande i strid mot förbudet är ogiltigt. Förbudet avseende styrelseledamot gäller inte om det föreligger godtagbara skäl.
Kriminaliseringen är begränsad till fall då förfarandet är ägnat att dölja den verkliga ledningen av bolaget, vare sig syftet är att skapa utgångspunkter för vilseledande affärstransaktioner eller söka hindra myndighetskontroll eller liknande.
Förbudet riktar sig mot den som medverkar till att utse målvakten och den som åtar sig uppdraget, dvs. målvakten.