Ekobrottsmyndigheten tar årligen fram en omvärlds- och hotbildsanalys som belyser hur förutsättningarna för den ekonomiska brottsligheten utvecklas. Detta år präglas rapporten av finanskrisens följder och påföljande lågkonjunktur. I analysen beskrivs kopplingen mellan allvarlig och grov ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet. Brottsligheten på finansmarknaderna analyseras i ett särskilt avsnitt. Inom den svarta sektorn finns tydliga inslag av organiserad brottslighet men också av mindre avancerad ekonomisk brottslighet.
Det finns samtidigt motkrafter. Ny lagstiftning, olika initiativ från myndigheter och privata aktörer utvecklas tillsammans med samarbete över organisatoriska gränser. Slutsatserna i årets omvärlds- och hotbildsanalys leder fram till fyra prioriteringar för Ekobrottsmyndigheten under det kommande året. För det första fortsatt mobilisering mot grov och organiserad brottslighet, för det andra insatser mot finansmarknadsbrottslighet, för det tredje jakt på pengarna och för det fjärde samarbete över nationsgränserna.
Vid frågor kontakta Magnus Hedberg, sekretariatet för omvärldsanalys, på telefon 08-762 02 44 eller 070-543 27 31.
Länk till rapporten (pdf-fil)
Här publiceras ytterligare information om den ekonomiska brottsligheten, dess struktur och tillvägagångssätt.
Texten är indelad i tre rubriker:
- Grov och organiserad brottslighet
- Brottslighet på de finansiella marknaderna
- Mindre avancerad brottslighet
Varje avsnitt innehåller en separat beskrivning av brottslighet, aktörer och hotbild.
Vid frågor kontakta Magnus Hedberg, sekretariatet för omvärldsanalys, på telefon 08-762 02 44 eller 070-543 27 31.
Grov och organiserad brottslighet
BROTTSLIGHET
Ekonomisk brottslighet är allt oftare drivkraften för den organiserade brottsligheten. Olika typer av brott blir därmed allt mer sammanlänkade. På ekobrottsområdet finns tydliga inslag av annan brottslighet, exempelvis narkotikabrott, investerings- och annonsbedrägerier, miljöbrott och stölder. Vissa brott begås för att främja den brottslighet som syftar till att tjäna pengar eller som ska skydda och utöka den kriminella verksamheten. Dessa så kallade stödbrott kan vara förfalskningsbrott, bokföringsbrott, försvårande av skattekontroll, brott mot aktiebolagslagen, arbetsmiljöbrott, olaga vapeninnehav och korruptionsbrott.
Den vanligast förekommande inkomstkällan inom den organiserade ekonomiska brottsligheten är hantering av svart arbetskraft inom bygg- och bemanningsbranscherna. Brottsplanerna kräver ofta olika typer av kompetenser, tillgång till bolag och osanna fakturor. Företag används som brottsverktyg för att organisera handeln med svart arbetskraft. Arbeten och tjänster erbjuds och säljs exempelvis till offentlig sektor eller bostadsrättsföreningar. Bokföringsbrott är ett verktyg för att dölja skatteundandraganden. Ett växande problem är undandragande av punktskatter vid införsel av cigaretter och alkohol. Uppläggen är organiserade med bolag och målvakter som går ut på att cigarretter och alkohol som tillverkats utomlands förs in i Sverige. Syftet är att snabbt sälja de införda varorna för att undgå skatt. Dessa brott är ofta kopplade till annan brottslighet. Metoderna har förfinats i denna verksamhet jämfört med tidigare. En del kriminella grupperingar tjänar pengar på att tillhandahålla tjänster som behövs för att begå organiserad ekonomisk brottslighet, exempelvis penningtvätt, betalningsöverföringar, valutaväxling, factoringverksamhet eller tillhandahållande av lagerbolag. Detta fenomen verkar öka i omfattning.
o Legal fasad
Tillgång till aktiebolag, ekonomiska föreningar eller andra juridiska personer som drivs helt eller delvis vid sidan av lagen är en allt mer betydelsefull funktion för den organiserade brottsligheten. Detta eftersom företagen ger möjligheter att tvätta pengar och investera brottsvinster. En synbart laglig fasad skapar social status och goda kontakter. De som begår brotten gör investeringar i den legala ekonomin och exploaterar affärsmöjligheter. Ekonomiska brott förutsätter i vissa fall att den legala strukturen för bland annat penningtransaktioner används. Det gäller inte minst när vinster från brottslighet tvättas och återförs till den legala ekonomin.
o Penningtvätt
Penningtvätt är en nödvändig ingrediens i nästan all grovt kriminell verksamhet. Även de mest framgångsrika kriminella aktiviteterna kan bli ett ekonomiskt misslyckande om åtgärderna för att förvandla svarta pengar till vita inte är tillräckligt effektiva. Penningtvätt kan ske på många sätt. Ofta handlar det om kontanthantering och pengar som aldrig kommer in i det finansiella systemet, till exempel köp av fastigheter eller dyra bilar. En stor del av brottsutbytet går till omkostnader eller ren konsumtion som fordon, resor, presenter eller båtar. Ägarförhållanden när det gäller saker som bilar och fastigheter är ofta oklara i syfte att dölja tillgången. Ett annat sätt att dölja sina tillgångar är att placera pengar i utländska banker eller köpa utländska fastigheter. De kriminella konstellationerna hanterar ofta kontanter och försöker genom att undvika banker och finansiella institut minska risken för att penningtransaktionerna spåras. Trots det används banksystemet i vissa fall till penningtvätt. Genom att förflytta pengar mellan olika konton och bolag i hög hastighet kan pengarnas brottsliga ursprung döljas. Ett annat sätt kan vara att placera pengar på utländska konton som sedan tas ut på bankkort i Sverige.
o Egna kontantförmedlingsbolag
Den svarta byggsektorn omsätter stora belopp. Till skillnad från exempelvis restaurang-, frisör- och taxinäringarna måste den svarta byggsektorn förses med kontanter för löneutbetalningar och för detta ändamål genomförs kontantuttag på växlingskontor. Det har konstaterats att personer med brottsligt uppsåt startat kontantförmedlingsbolag för att kunna tillhandahålla kontanter utanför bokföringen åt andra personer som är inblandade i ekonomisk brottslighet. Upplägget varierar mellan mer eller mindre dolda lokaler och mer eller mindre välskött bokföring. Tendensen att skapa sina egna kanaler utanför ordinarie bank- och finanssektor är tydlig.
AKTÖRER
Organiserad ekonomisk brottslighet begås vanligtvis inte inom fasta kriminella organisationer. Det sker istället inom ramen för tillfälliga, flexibla och mera projektliknande kriminella konstellationer. Det finns även både renodlade och mera hårdföra multikriminella varaktiga grupperingar. Sammansättningen av de kriminella sammanslutningarna bottnar ofta i en vilja att skapa största möjliga ekonomisk vinning. Även relationer, etnicitet och släktskap påverkar i fråga om partnerskap i samband med kriminell verksamhet. Att samverka i brottslig verksamhet är fördelaktigt ur konkurrenssynpunkt. Styrkan ligger i att olika kompetenser samverkar för genomförande av brottsplaner. Ekobrottsmyndigheten har identifierat ett hundratal personer i storstadslänen som utgör navet i den ekonomiska brottsligheten. Dessa samarbetar med andra personer i organiserade upplägg. Utvecklingen går mot alltmer specialiserade sammansättningar av grovt kriminella personer där vinstintresset styr vilken slags kriminalitet grupperingen ägnar sig åt. Brottsplanerna blir alltmer sofistikerade med en vilja att efterlikna näringslivet.
o Inslag av kriminella organisationer
Sedan 2000-talets början har det skett en utveckling där personer från så kallade kriminella organisationer inträder på ekobrottsområdet. En persons tillhörighet till en kriminell organisation ger stöd i brottssammanhang genom dess vålds- och skrämselkapital. De senaste åren har fokus främst varit på byggbranschen med svartarbete eller verksamhet innefattande bedrägerier. Det har skett en utveckling där personer från kriminella MC-gäng gått från att anlitas för hot och våld till att kontrollera hela kedjan från factoringbolag, växlingskontor till underentreprenörsbolag. De bakomliggande organisationer som organiserar eller samverkar i svartarbetskraftssektorn är långt fler till antalet än de MC-relaterade gängen. Det finns även personer med koppling till andra kriminella organisationer.
o Olika roller
Avancerade ekonomiska brottsplaner kräver flera personers medverkan. De kriminella konstellationerna varierar utifrån vad som behövs för att genomföra olika brottsplaner. En och samma person kan utföra flera uppdrag. Vissa funktioner finns inom grupperingen, medan andra hyrs in. Likaså kan samma person ingå i flera konstellationer. Det kan därför ibland vara svårt att avgöra var en konstellation börjar och en annan slutar. I ekobrottsgrupperingarna finns en eller flera huvudmän. De kan vara både finansiärer och upphovsmän till brottsplanerna utan att synas utåt. Istället placeras bulvaner eller målvakter som formella företrädare. Lätt utbytbara hjälpredor av olika slag är också viktiga för att kunna genomföra brottsplanerna. Penningbärarna hämtar ut, sätter in och vidarebefordrar pengar till svartjobbarna. En målvakt låter sig mot viss ersättning skrivas som VD, styrelsemedlem eller liknande i företag som planeras tömmas på tillgångar och gå i konkurs med stora skulder. Bulvan är den som anonymt och för någon annans räkning till exempel ingår olika avtal med syfte att undanhålla tillgångar. Denna person kan vara svår att skilja från finansiären eller den faktiska företrädaren. En annan typ av hjälpreda är bankkontoupplåtaren som upplåter sitt konto till kriminella personer. Kontot används sedan för transferering av pengar. Det är inte ovanligt att de olika personerna i ett organiserat brottsupplägg finns på olika geografiska platser. Det kan till exempel vara så att huvudmännen finns på en ort, fakturaskrivare och målvakter på en annan och bolagen på en tredje. Det som styr den geografiska spridningen är ofta kontakter av olika slag.
HOTBILD
Ekobrottsmyndigheten har i september-oktober 2009 låtit genomföra en opinionsundersökning på ett representativt urval av Sveriges befolkning utifrån kön, ålder och geografisk tillhörighet. I denna framkommer att svenskarna är oroliga för den organiserade brottslighetens utbredning. På frågan: ”Hur orolig är du för den organiserade brottslighetens utbredning i Sverige?” svarade nästan tre av fyra att de var mycket eller ganska oroliga. Främsta effekten är enligt samma undersökning att rättssäkerheten urholkas och att enskilda personer drabbas. Nära nio av tio instämde helt eller delvis i detta.
Organisationen Företagarna har under våren 2009 genomfört en undersökning som visar att vart tionde företag i Sverige – dvs. 70 000 - utsätts för organiserad brottslighet. Vart femte företag drabbas av konkurrens från svart arbetskraft. 10 000 företag tvingas konkurrera med kriminellt ägda företag och 3 000 - 4 000 företag krävs på beskyddarpengar, drabbas av svarta underleverantörer eller mutor och hot vid avtalskrivande. Slutsatsen är att den organiserade kriminaliteten slår allt hårdare mot småföretagen och att de flesta branscherna drabbas.
Den organiserade brottsligheten tar en allt större andel av den ekonomiska brottsligheten. Den organiserade brottslighetens drivkrafter är pengar, makt och inflytande. Föreställningen hos många grova brottslingar är det finns mindre risker, kortare straff och mer pengar i ekonomisk brottslighet än inom andra brottsområden. Förändrade värderingar har också medfört att fler högutbildade personer är beredda att begå brott. Brottslingarna är snabba att använda sig av ny teknik och finna nya möjligheter att begå brott. Den organiserade brottsligheten försöker med sitt agerande ändra samhällets spelregler. Detta skapar olika typer av hot mot samhället. För det första riskerar rättegångar att ställas in för att vittnen har hotats till tystnad eller för att målsäganden skrämts och dragit tillbaka gjorda polisanmälningar. För det andra kan poliser, åklagare, politiker och andra skrämmas till passivitet eller utsättas för våld på grund av sitt arbete mot den organiserade brottsligheten. För det tredje riskerar den fria konkurrensen sättas ur spel på grund av beskyddarverksamhet och utpressning. Nedan beskrivs två av hotbilderna mer ingående.
o Allvarlig och systemhotande brottslighet
För att skydda eller utöka den brottsliga verksamheten krävs olika former av beskydd, hot, våld och indrivning. Denna funktion finns antingen inom den aktuella kriminella konstellationen eller så hyrs den in. Personer med koppling till självmarkerande kriminella gäng med vålds- och skrämselkapital anlitas för denna typ av uppdrag. Det finns exempel på otillåten påverkan gentemot rättsväsendets personal där kriminella personer sökt upp dem i samband med MC-relaterade utredningar och framfört förtäckta hot, följt efter eller försökt skrämmas. När det gäller bestickning har det konstaterats att personal på växlingskontor tagit emot mutor för att underlätta kontantuttag åt personer som agerar i organiserade upplägg.
I en del fall förekommer användning av indrivare för att säkerställa betalning av skulder. Indrivning sker antingen genom inkassoföretag som anlitar våldsbrottslingar eller företag som anlitar privata delgivningsmän som använder okonventionella metoder. Utpressning verkar vara en växande tendens inom framför allt byggbranschen i vilken kontanthantering utanför bokföring innebär utrymme för att transaktioner regleras utanför ordinarie rutiner.
o Snedvriden konkurrens
En sund konkurrenssituation med lika förutsättningar för alla är en nödvändig förutsättning för att nya företag ska kunna bildas och för att befintliga företag ska kunna utvecklas och växa. Den ekonomiska brottsligheten som är organiserad hindrar en sund konkurrens i många branscher och riskerar att spridas till nya områden. En snedvriden konkurrenssituation är redan idag påtaglig inte minst inom vissa delar av tjänstesektorn. Företagens kostnader kan komma att öka till följd av att försäkringar måste tecknas eller andra motåtgärder vidtas för att de ska kunna skydda sig mot konkurrens som bygger på brott. Den som driver verksamhet som delvis är brottslig kan ta andra affärsrisker och ha en annan prissättning och därmed konkurrera på osunda villkor. Det kan leda till att det blir omöjligt att driva legal verksamhet eller mycket dyrt för företagare som konkurreras ut och därmed drabbas direkt av brottslighetens effekter. Det kan också förekomma ren beskyddarverksamhet och utpressning.
Brottslighet på de finansiella marknaderna
BROTTSLIGHET
Begreppet marknadsmissbruk omfattar insiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och otillbörlig marknadspåverkan. Insiderinformation är information om en omständighet som inte är offentliggjord eller allmänt känd och som är ägnad att väsentligt påverka kursen på en aktie eller något annat finansiellt instrument. Den som har insiderinformation får inte för egen eller någon annans räkning förvärva eller avyttra sådana finansiella instrument som informationen rör. Den som har sådan information får inte heller råda någon annan att förvärva eller avyttra. Den som får insiderinformation och ändå handlar eller ger råd gör sig skyldig till insiderbrott. Otillbörlig marknadspåverkan omfattar olika former av marknadsmanipulation. Manipulationen kan ske genom direkta kurspåverkande åtgärder eller indirekt genom att påverka andra villkor för handeln. Misstänkta brott mot lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument har ökat markant under senare år. Anmälningarna gäller allt från mindre grov brottslighet till mycket allvarlig och komplicerad brottslighet som skadar förtroendet för de finansiella marknaderna och företagens möjligheter till finansiering.
o Finanskrisen
Finanskrisen har naturligtvis satt sina spår. En skakig marknad är mer känslig för ryktesspridning och reagerar ofta kraftigare när ny information kommer ut. En större andel kraftiga rörelser på börsen har en naturlig förklaring i en turbulent marknad vilket gör det svårt för kontrollsystemen att identifiera misstänkt handel. Detta får till följd att en större andel ärenden än normalt inte leder till åtal. Ärendena kräver likväl en grundlig genomgång för att man ska kunna fastställa vad som har hänt. Underrättelse skickas alltid till Finansinspektionen om Ekobrottsmyndighetens nedlagda ärenden. Finansinspektionen kan ofta vidta tillsynsåtgärder i dessa fall på grund av vad som framkommit i förundersökningen. Bristfälliga loggböcker är ett exempel. Tre konkreta effekter av finanskrisen:
– Större fokus på finansiella rapporter - Prognoser, vinstvarningar och varsel. Det finns fler varianter på insiderinformation än normalt i samband med rapportperioder.
– Extrema rörelser i marknaden orsakar fler och större tradingförluster vilket ökar risken för gömda förluster – risk för trolöshetsbrott.
– Misstänkt insiderhandel gäller oftare handel i närtid före negativa nyheter snarare än inför företagsförvärv. Ekobrottsmyndigheten upptäcker fortfarande mycket stora olagliga vinster.
o Trender finansmarknadsbrott
Antalet nya ärenden som rapporteras till Ekobrottsmyndigheten ökar. En förklaring till ökningen är att instituten har en större medvetenhet om sin rapporteringsskyldighet. En annan är att omsättningen ökat och kontrollsystemen har utvecklats. En kortsiktig ökning går också att härleda till finanskrisen. Sedan några år tillbaka avser en tredjedel av anmälningarna insiderbrott och cirka två tredjedelar otillbörlig marknadspåverkan, men sedan halvårsskiftet 2009 fördelar sig dessa anmälningar med ungefär hälften av vardera slaget. Enstaka anmälningar kommer in beträffande övriga brott i marknadsmissbrukslagen. Otillbörlig marknadspåverkan har ökat under senare år. Det bli vanligare med kursmanipulationer i syfte att påverka värdet på den egna depån och belåningsutrymmet. Ett ökat intresse för schablonbeskattade kapitalförsäkringar innebär ofta handel mellan egna depåer för att överföra innehavda värdepapper. Sådan handel är vilseledande för marknaden och betraktas som otillbörlig marknadspåverkan. Insiderbrotten ändrar karaktär under lågkonjunkturen. Insiderinformationen finns i större utsträckning hos långivarna än hos de finansiella rådgivarna. Detta eftersom finanskrisen är kreditrelaterad och klimatet för företagsaffärer är väsentligt försämrat i dagsläget. Kreditrelaterad information är ofta potentiellt kursdrivande och därmed har läckagerisken spridit sig vidare till fler avdelningar hos bankerna.
AKTÖRER
De som begår brott på finansmarknaderna är ofta personer med tillgång till insiderinformation eller andra särskilda kunskaper om värdepappershandeln. Brottsaktörerna är dock fler idag och inte lika homogena som tidigare. Antalet personer med insynsställning har ökat kraftigt som en följd av att många mindre bolag nu börsnoteras. Det betyder att fler personer nu har möjlighet att genomföra marknadsmissbruksbrott. Handeln på börser och auktoriserade marknadsplatser utförs av dess medlemmar, till exempel banker och värdepappersinstitut. Fysiska personer är hänvisade till handel via mäklare anställda hos medlemmarna. Utvecklingen på Internet har dock lett till att det har blivit lättare för både mindre företag och privatpersoner att handla via mäklare på nätet. För den enskilde framstår det som att handeln sker direkt på börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen. Med Auto Order Routine (AOR) menas elektroniskt och automatiskt förmedlande av marknadsplatsorder, det vill säga orderläggning initierad av kund utan inblandning från börsmedlemmen. AOR inkluderar allt ifrån enklare internetapplikationer för privatkunder till avancerade anslutningar för internationella finansjättar. Alla instrument som är noterade på Stockholmsbörsen omfattas av AOR. Den elektroniska och datoriserade handeln växer sig allt starkare på världens marknadsplatser. Ur ett tillsyns- och övervakningsperspektiv är nackdelen att personer med mindre kunskap om hur handeln fungerar och vilka regelverk som finns, ges ett direkt inflytande över handel och prissättning. Börsmedlemmarna ges sämre möjligheter att förhindra olämplig handel, dessutom ökar anonymiteten vilket försvårar tillsynen och övervakningen av handeln. Stockholmsbörsens införande av ett nytt handelssystem i december 2009 innebär att vissa tekniska spärrar tas bort som idag finns med bl.a. syftet att förhindra orderläggning och avslut på felaktiga eller orimliga nivåer.
HOTBILD
Den internationella finanskrisen visar med all önskvärd tydlighet sårbarheten på de finansiella marknaderna. Internationaliseringen av finansmarknaderna kommer att öka ytterligare under de närmaste åren. Detta tillsammans med utvecklingen på värdepappersområdet och teknikutvecklingen ökar riskerna för att finansmarknaderna ska kunna utnyttjas för ännu fler brott. För att finansmarknaderna ska fungera krävs att de är effektiva och att alla aktörer har tillgång till relevant information. Ojämnt fördelad information minskar effektiviteten och utgör ett hot mot prisbildning, likviditet och förtroendet för aktörerna. Om en aktör i informationsunderläge misstänker att andra kan utnyttja information som han eller hon själv inte har avhåller sig personen troligen från att göra investeringar eller andra affärer på de finansiella marknaderna. En sådan utveckling hotar bl.a. sparande, pensioner, investeringar och företagens kapitalförsörjning. 2007 infördes ett gemensamt regelverk för värdepappershandeln i Sverige och övriga EU-länder, som gör det enklare att handla med värdepapper över nationsgränserna. Avsikten med MiFID är bland annat att öka konkurrensen på den europeiska värdepappersmarknaden och att stärka skyddet för den som investerar i värdepapper. MiFID leder till ökad fragmentering av handel med finansiella instrument genom att fler marknadsplatser bedriver handel med svenska aktier och andra instrument. Under året tillkom ytterligare en marknadsplats (Burgundy). En ökad fragmentering innebär att handel i en aktie eller instrument som sker på en marknadsplats riskerar att inte föranleda anmälan om misstänkt marknadsmissbruk enskilt. Kanske skulle den aktuella börsen eller marknadsplatsen med kännedom om handel på annan börs eller marknadsplats göra en annan bedömning som föranleder en anmälan till Finansinspektionen. Globaliserad handel tar ytterligare ett steg vidare med fler marknadsplatser som även tillhandahåller handel med andra länders värdepapper. Helheten blir svårare att dra slutsatser av och andra länder måste kontaktas för att inhämta uppgift om olika aktörers agerande i en misstänkt situation. Detta enbart för att få reda på vilket institut som har gjort en viss affär. Därtill kommer sedvanligt att fastställa var slutkunden befinner sig och med ny förmodad rättshjälp som nödvändig åtgärd. Tidigare har det varit enklare och gått snabbare att kartlägga handeln med ett visst värdepapper.
Mindre avancerad brottslighet
BROTTSLIGHET
Omkring hälften av de inkommande anmälningarna till Ekobrottsmyndigheten rör det som kan betecknas mindre avancerad ekonomisk brottslighet. Det handlar om brott som sällan berör större värden. Brottsligheten utgör dock ett hot mot samhället eftersom den är så utbredd. Brotten är som regel varken planerade eller särskilt avancerade och ställer vanligen inte heller krav på omfattande utredningsåtgärder. Brotten begås medvetet eller av oaktsamhet och upptäcks vanligen efter en tid i samband med en revision eller en konkurs. En vanlig förklaring till den här typen av brottslighet är okunskap. Personer som startar en näringsverksamhet behöver ingen särskild utbildning. Småföretagaren har i många fall inte insett vilka krav som ställs när det gäller bokföring, redovisning och skyldigheten att deklarera. En annan typ av brottslighet är svart arbete i olika former. Skatteverket bedömer att ungefär 800 000 svenskar jobbar svart varje år. Det handlar om allt från enklare granntjänster till heltidsjobb inom servicenäringen. Det är mycket svårt att få en säker bild av hur vanligt det är med svartarbete. Skatteverket har funnit att svenskarna årligen konsumerar för omkring 120 miljarder kronor mer än vad som täcks av deklarerade inkomster. Av denna summa beräknas omkring 66 miljarder vara inkomster från svarta jobb. Två tredjedelar av det beloppet tros vara oredovisade inkomster i små företag. Enligt en annan rapport från EU-organet Eurofound tillhör Sverige de fem länder inom unionen med störst andel medborgare som arbetar svart. I genomsnitt utför fem procent av EU:s arbetsföra befolkning någon typ av svartarbete varje år, vilket kan jämföras med tio procent i Sverige. Ekobrottsmyndigheten har i september-oktober 2009 låtit genomföra en opinionsundersökning på ett representativt urval av Sveriges befolkning. I denna undersökning uppger nästan fyra av tio att de jobbat svart en kortare tid medan endast en av tjugo jobbat svart en längre tid. En av tio uppger att de fuskat med skatten och en av tjugo har tagit emot bidrag man inte varit berättigat till. Enligt Skatteverket är svartarbetet främst koncentrerat till branscher som frisörer, restauranger och byggföretag. Det är svårt för seriösa företag i branschen att konkurrera med dem som satt svartjobb i system. Skatteverkets undersökning genomfördes innan den nya lagen om personalliggare infördes för bland annat frisörer och restauranger. Efter ett år med den nya lagen kunde Skatteverket se att de vita inkomsterna ökat rejält för dessa verksamheter.
AKTÖRER
Den vanligaste aktörstypen när det gäller mindre avancerad ekobrottslighet är ensam- eller fåmansföretagaren. Dessa står för det största antalet brott. Det kan handla om personer som driver företag med låg omsättning och begår brott som relativt sett rör mindre värden. Dessa brott begås av ett relativt stort antal personer och drabbar samtidigt många. Vad gäller svart arbete görs ofta bedömningen att ungdomar jobbar svart i större utsträckning än äldre. Undersökningar har visat att i gruppen studerande och värnpliktiga hade så mycket som en fjärdedel jobbat svart någon gång under året. Ytterligare en iakttagelse är att män tenderar arbeta svart i större utsträckning än kvinnor.
HOTBILD
Den omfattande svarta sektorn utgör ett stort samhällsproblem. Svartarbete leder till ett ansenligt årligt skattebortfall. Skattebasen utgör grunden för de offentliga utgifterna i stat, landsting och kommuner. Självklart utgör skyddet av skattebasen en av de viktigaste samhällsuppgifterna. Skyddet för skattebasen är en huvuduppgift för Skatteverket men Ekobrottsmyndigheten, andra myndigheter och organisationer är också engagerade i det arbetet. Denna brottslighet sätter också konkurrensen mellan företag i vissa branscher ur spel. Inom den svarta sektorn finns även tydliga inslag av organiserad brottslighet. Att bekämpa ekonomisk brottslighet inom den svarta sektorn är därför en av Ekobrottsmyndighetens prioriterade uppgifter. När arbetslösheten ökar är risken att svartjobben blir fler. Under senare år har lagstiftningen på flera områden skärpts. Riksdagen har beslutat om särskilda personalliggare som ska föras av restaurang- och frisörföretag för att förebygga svartarbete. I personalliggaren ska de personer som utför arbete i verksamhetslokalen vara antecknade med namn, personnummer och arbetstider. I maj antog riksdagen förslaget att det befintliga skatteavdraget för hushållsarbete även ska omfatta reparationer, om- och tillbyggnader i hemmet. Därmed infördes ett husavdrag som inkluderar både ROT-tjänster och de nuvarande hushållsnära tjänsterna. Det huvudsakliga syftet med skattereduktionen är att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn. Riksdagen har dessutom beslutat att skärpa kontrollen av kassaregister. Alla företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning måste använda certifierade kassaregister från den 1 januari 2010. Riksdagen har från den 1 juni 2008 beslutat om en särskild lag om underrättelseskyldighet för vissa myndigheter. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla när det för en myndighet finns anledning att anta att en annan myndighet felaktigt har beslutat eller betalat ut en ekonomisk förmån till en enskild. Parallellt med detta har flera lagändringar gjorts med syfte att förenkla för den som startar och driver företag. En ny lag som underlättar tilldelningen av F-skattsedel och gör det lättare att starta näringsverksamhet gäller från den 1 januari 2009. Syftet är att fler ska få möjlighet att starta företag även de som bara har en eller ett fåtal uppdragsgivare. Utredningen ”Revisorer och revision” har föreslagit ett avskaffande av revisionsplikten för 96 procent av alla aktiebolag. Förslaget är under beredning och eventuella lagändringar beräknas träda i kraft 2010. Andra förenklingsförslag som är på gång gäller redovisning och innebär bland annat att reglerna om vanliga årsbokslut slopas och att alla företag som inte behöver upprätta en årsredovisning får upprätta vad som idag benämns ett förenklat årsbokslut samt att mindre företag inte behöver upprätta förvaltningsberättelse. En utredning har föreslagit att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Vidare diskuteras förenklingar i aktiebolagslagen med förslag på slopande av bosättningskrav och låneförbud. Den Personalliggarutredning som i samverkan med berörda branschorganisationer utrett effekten av systemet visar att de redovisade lönerna i restaurangbranschen ökade under perioden 2007 och 2008 med mellan 1 och 1,5 miljarder kronor vilket motsvarar mellan 4 000 och 6 000 årsarbetskrafter. I frisörbranschen hade personalliggarna effekt direkt efter införandet, men effekterna har därefter avtagit. En majoritet av restaurang- och frisörföretagen anser att systemet har lett till minskat svartarbete och en sundare konkurrens. Reformen med personalligare har fallit väl ut och den samlade effekten av förändringarna i lagstiftningen har sannolikt inneburit att den mindre avancerade brottsligheten på det ekonomiska området kunnat tryckas tillbaka.