Förtroende och institutionaliserad misstro

Syftet är att beskriva professionalisering med utgångspunkt från förtroendeproblematiken, snarare än med utgångspunkt i makt- och konkurrensfrågor. Detta görs genom en begreppslig analys av tillit/förtroende, vilken tillämpas på professionaliseringen av den externa bolagsrevisionen i Sverige från 1800-talets slut och framåt.

Den begreppsliga preciseringen av förtroendet för professionella fokuserar speciellt förtroende inom det ekonomiska systemet, samt det sätt på vilket tillit/förtroende ”binder tid” och vilken betydelse sociala kontrollmekanismer har för stabiliseringen av tillit/förtroende.

De konkreta frågor som artikeln därigenom söker besvara rör vilken roll förtroendefrågan spelat för framväxten av bolagsrevisionen och hur förtroendet för revisorerna har stabiliserats över tid.

Sammanfattningsvis beskrivs svaret på den senare frågan som en historisk tyngdpunktsförskjutning i tre dimensioner: från en betoning av revisorns personliga pålitlighet över mot ett mer abstrakt förtroende för revisorns professionella roll; från en tilltro ställd till revisorns individuella omdöme över mot en reglering av revisionen som ett standardiserat program samt; från förväntningar ställda till de personligt omfattade värden som enskilda revisorer representerade över mot ett förtroende stabiliserat genom institutionalisering av professionella värden