Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Analys av penningtvättsdomar för effektivare handläggning av ärenden

Nyheter

Återkommande hantering av stora mängder kontanter bedöms i hög utsträckning av domstolarna som så kallat klandervärt risktagande, vilket kan bestraffas som näringspenningtvätt. Detta gäller oavsett om pengarnas ursprung är brottslig eller helt laglig. Detta är en av flera slutsatser i en omfattande analys av domar rörande brott mot lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott som gjorts av Ekobrottsmyndigheten.

Rapporten Penningtvättspraxis – en genomgång av penningtvättsdomar 2016-2020 ARF 2020-1, baseras på en analys av domar rörande straff för penningtvättsbrott. Totalt har omkring 50 domar från både tingsrätten och hovrätten analyserats. Syftet med rapporten är att fungera som vägledning för en effektivare och mer enhetlig handläggning av ärenden gällande penningtvätt på Ekobrottsmyndigheten.

– Det har funnits behov av att samla de domar som rör penningtvättsbrott och sedan sprida kunskapen inom verksamheten. Dels eftersom penningtvättsbrottslagen är relativt ny, dels som ett led i att vi ständigt försöker utveckla våra åklagares och utredares förmåga och kompetens, säger Kalina Sanderfelt, verksjurist på rättsenheten och den som har ansvarat för rapporten.

  • Vilka konkreta omständigheter krävs för att styrka att egendom härrör från ekonomisk brottslighet, i synnerhet brott inom Ekobrottsmyndighetens brottskatalog?
  • Vilka omständigheter kan anses utgöra så kallade klandervärda risktaganden i olika verksamheter eller situationer?
  • Vilka är de tilltalades vanligaste invändningar och vad krävs för att motbevisa dessa?

Detta är några av de frågor som genomgången av domarna har fokuserat på.

En slutsats av de domar som gåtts igenom är att även om pengarna kan ha haft ett legitimt ursprung så anses inte detta som ansvarsbefriande om förfarandet i övrigt varit tillräckligt klandervärt.

– Domstolarna har gjort bedömningen av hanteringen av pengar med utgångspunkt i hur det normalt går till i den bransch där den misstänkte personen har verkat, säger Kalina Sanderfelt

Ett axplock från några av rapportens slutsatser:

  • Vanligt förekommande invändningar från de tilltalade är att egendomen är intäkter från legal affärsverksamhet i Sverige eller utomlands, lön från svartarbete, lån, gåvor eller arv från vänner eller släktingar.
  • Redan hantering av stora belopp i kontanter förefaller vara något domstolarna anser vara ett klandervärt risktagande i dagens samhälle.
  • Ett par nya rättsfall från Högsta domstolen klargör en del av frågeställningarna kring straffvärde och bestämmandet av straffpåföljd.

– Vi vet att det har funnits en efterfrågan på vägledande underlag kring penningtvättsbrott, både från våra egna medarbetare men även från andra rättsvårdande myndigheter. Vår förhoppning är så klart att rapporten ska fungera som ett praktiskt stöd i våra förundersökningar som rör misstänkt penningtvättsbrott, men även att rapporten kommer till nytta utanför EBM, säger Kalina Sanderfelt.

Publicerat 2020-05-05. Uppdaterat 2021-03-11.