Viktig dom för aktiemarknaden

Stockholms tingsrätt har i dag dömt tre män för marknadsmanipulation. Domen belyser regelverket för handeln på den svenska aktiemarknaden och betydelsen av att aktiekurser speglar marknadens utbud och efterfråga.

Den aktuella aktieaffären genomfördes den 11 mars 2024 på Spotlight Stock Market i Stockholm och omfattade 40 000 aktier till ett sammanlagt värde av cirka 1,3 miljoner kronor. Handeln utgjorde nästan all handel i aktien under dagen och påverkade aktiekursen med drygt fem procent.
Tingsrätten bedömer att två av aktörerna hade kommit överens om villkoren för transaktionen i förväg och att den tredje som var aktiemäklare medverkande till genomförandet. Två av männen döms för marknadsmanipulation och den tredje för medhjälp till marknadsmanipulation.

– Det här är en viktig dom för svensk aktiemarknad. När aktörer i förväg avtalar om exakta kurser och volymer utanför den öppna marknadens principer så skadar det marknadens integritet och trovärdighet. Det ger vilseledande signaler och en skev bild av aktiens faktiska värde, utbud och efterfrågan. Rent spel och rättvisa på börsen är avgörande för förtroendet för aktiemarknaden, säger Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Två av männen döms till villkorlig dom och 40 dagsböter vardera om totalt 40 000 kronor. Den tredje mannen döms till 80 dagsböter om totalt 60 000 kronor.

Stockholms tingsrätt, målnummer B 4572-25

Huvudmannen i en mångmiljonhärva med omfattande grova bokförings- och skattebrott döms till fyra års fängelse och näringsförbud i fem år. Ytterligare en man döms till två år och sex månader och ett treårigt näringsförbud. Felaktigheterna i bolagens bokföring uppgår till drygt 114 miljoner kronor.

Huvudmannen ska stanna kvar i häkte till dess att fängelsestraffet kan verkställas. Kontanter i svenska kronor och euro samt en märkesring och en Chanel-väska förverkas eftersom domstolen bedömer att det är övervägande sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet.

Domen gäller brottslighet kopplad till två bolag där bristerna i bokföringen har uppgått till drygt 114 miljoner kronor. Det ena bolaget har erbjudit konsulttjänster till företag med ekonomiska problem. Brottsligheten har enligt åtalet pågått från 2021 fram till att bolagen gick i konkurs sommaren 2025.

– Det har varit en omfattande utredning av ett upplägg som pågått under flera år. Jag är nöjd med att tingsrätten i stora delar delar vår bedömning och dömer två av de åtalade till fleråriga fängelsestraff, säger Julia Nyander, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Huvudmannen döms för flera fall av grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Detsamma gäller mannen som döms till två år och sex månaders fängelse. Båda påförs även skattetillägg.

Flera personer döms
Ytterligare två personer döms i målet. En man får villkorlig dom för bokföringsbrott och skattebrott, medan en annan döms till ett års fängelse för 71 fall av näringspenningtvätt.
Två kvinnor som varit åtalade frikänns. Den ena från grova bokföringsbrott och grova skattebrott och den andra från grovt penningtvättsbrott.

Det var i september förra året som Ekobrottsmyndigheten slog till mot de misstänkta personerna. Två av dem var då häktade i sin utevaro och greps senare i Spanien efter att europeiska arresteringsorder utfärdats.

Målnummer: Stockholms tingsrätt B 17102-25

Fem personer åtalas för bland annat grova skattebrott, grova bokföringsbrott och grova penningtvättsbrott. I utredningen har falska fakturor för mångmiljonbelopp och upplåtna bankkonton använts för att tvätta pengar.

Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot fem personer i en omfattande utredning om ekonomisk brottslighet i Malmö. Åtalen omfattar bland annat grova skattebrott, grova bokföringsbrott, näringspenningtvätt och grova penningtvättsbrott.

En av de åtalade kvinnorna misstänks för grovt brott mot näringspenningtvättslagen, grovt penningtvättsbrott, grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll. Enligt åtalet ska hon ha agerat som bulvan för andra personer genom att ställa ut och ta emot osanna fakturor samt använda sitt företags bankkonto för att ta emot och föra pengar vidare.

– Det handlar om en omfattande och komplex utredning där vi har kunnat se flera olika upplägg för penningtvätt. En central del har varit användningen av falska eller osanna fakturor och bankkonton för att föra pengar vidare och dölja deras ursprung, säger Sara Bjerefeldt, statsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Falska fakturor och felaktiga momsavdrag

Flera av de åtalade misstänks ha använt falska eller osanna fakturor i sina verksamheter. Enligt åtalen har fakturor för sammanlagt mångmiljonbelopp bokförts och använts som underlag för felaktiga avdrag för ingående moms.

I ett av åtalen misstänks tre personer ha bokfört falska eller osanna fakturor för drygt tre miljoner kronor under 2023 och drygt 10,9 miljoner kronor under 2024. De misstänks även för grova skattebrott genom att ha gjort avdrag för ingående moms hänförlig till falska eller osanna fakturor.

Bankkonton har använts för att slussa pengar och ta emot brottsvinster

Flera personer åtalas för grov näringspenningtvätt och grovt penningtvättsbrott. Enligt åtalen har de upplåtit privata och företagsrelaterade bankkonton för att ta emot och föra vidare pengar mellan olika personer, konton och bolag. De misstänkta transaktionerna uppgår till betydande belopp och pengarna ska bland annat ha förts vidare till andra mottagare eller använts för privata kostnader. I utredningen finns också misstankar om att pengar från bedrägerier tagits emot på konton som disponerats av de åtalade efter att företag eller privatpersoner vilseletts att göra betalningar. Enligt åtalen har delar av dessa pengar därefter omsatts genom överföringar till andra bankkonton.

Omfattande bokföringsbrott

En person åtalas för grovt bokföringsbrott efter att omkring 9,1 miljoner kronor i insättningar och lika mycket i utbetalningar enligt åtalet inte har bokförts under perioden augusti 2024 till februari 2025.

I ett av åtalen yrkar åklagaren även på självständigt förverkande av 3 395 000 kronor, motsvarande värdet av en fastighet som enligt åklagaren härrör från brottslig verksamhet.

– Penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin och har central betydelse för organiserad ekonomisk brottslighet. Det här är ett omfattande åtal som visar hur personer och företag kan utnyttjas för att dölja pengars brottsliga ursprung, säger Sara Bjerefeldt.

Aktiebolag och utländska företag med fast driftställe i Sverige är de juridiska former som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det visar Samordningsfunktionens första nationella riskbedömning på området.

Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SAMO) består av 16 svenska myndigheter samt Sveriges advokatsamfund. På uppdrag av Regeringen har gruppen tagit fram den första nationella riskbedömningen avseende risken för penningtvätt och finansiering av terrorism genom juridiska personer och konstruktioner.

– Rapporten visar att aktiebolag och utländska företag med fast driftställe i Sverige bedöms vara de juridiska former som innebär störst risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism, säger Camilla Braun, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten som arbetat med rapporten.

Aktiebolag bedöms spela en nödvändig roll vid storskaliga och avancerade upplägg avseende penningtvätt. Kriminella aktörers tillgång till en stor mängd aktiebolag, deras möjlighet att verka anonymt genom bulvaner, målvakter och utnyttjande av identiteter samt deras tillgång till företagskonton är viktiga faktorer för att kringgå existerande kontrollsystem.

Riskbedömningen har genomförts i linje med Financial Action Task Forces (FATF) rekommendationer och ska bidra till att öka kunskapen om riskerna för penningtvätt genom juridiska personer och konstruktioner, beskriva vidtagna riskreducerande åtgärder och fungera som stöd för myndigheter och verksamhetsutövare i deras arbete.

Riskbedömningen vänder sig i huvudsak till de verksamhetsutövare som omfattas av regelverket för penningtvätt och finansiering av terrorism, men även till berörda tillsynsmyndigheter, Regeringskansliet och Samordningsfunktionens medlemmar.

Läs mer: Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism genom juridiska personer och kontruktioner 2026 (Öppnas i ny flik)

Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare har i dag väckt åtal mot sex personer misstänkta för grova insiderbrott i samband med ett planerat uppköpserbjudande av ett svenskt forskningsbolag.

Det aktuella uppköpserbjudandet offentliggjordes den 15 december 2024 och innebar en premie på 227 procent jämfört med bolagets tidigare aktiekurs.

En av de åtalade ska ha haft tillgång till insiderinformation om det planerade budet genom sin roll som advokat och rådgivare till en större aktieägare i bolaget. De övriga åtalade har på olika sätt kopplingar till advokaten.

– Målet är ett indiciemål, men min bedömning är att bevisningen är mycket stark, säger chefsåklagare Thomas Langrot vid Finansmarknadskammaren.

Målnummer: B 19651-25

Privatpersoner lurades att investera mångmiljonbelopp – fem åtalas
Fem personer åtalas för grova bokföringsbrott, grova penningtvättsbrott och grova bedrägerier vid Malmö tingsrätt. Målet rör bland annat investeringsupplägg där privatpersoner enligt åtalet lurats att satsa drygt 23 miljoner kronor i en falsk affärsverksamhet.

Enligt åtalet har de två huvudmisstänkta vilselett ett större antal privatpersoner att investera sammanlagt drygt 23 miljoner kronor genom att osant påstå att de investerade i olika bolag.

De två huvudmisstänkta åtalas också för grova bokföringsbrott som begåtts i ett tidigare investeringsbolag. Bland annat ska omkring 59 miljoner kronor från aktieförsäljningar inte ha redovisats korrekt.

–Efter att det första investeringsbolaget gått i konkurs fortsatte de huvudmisstänkta att sälja investeringar trots att det inte längre fanns någon verksamhet att investera i. De har varit mycket övertygande i sin marknadsföring av olika investeringsmöjligheter, men har brustit i det affärsmässiga, säger Jakob Adolfsson, senior åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö.

Utöver de två huvudmisstänkta åtalas ytterligare en person för delaktighet i de grova bedrägerierna. Två andra personer åtalas för grova penningtvättsbrott.

– Det här är allvarlig ekonomisk brottslighet som drabbar vanliga människor. När privatpersoner investerar sina besparingar bygger det på förtroende. Om pengar i stället används för andra ändamål än de som utlovats skadas tilltron till näringslivet och investeringsmarknaden, säger Jakob Adolfsson.

Åtal har väckts vid Malmö tingsrätt.

Jakob Adolfsson, förundersökningsledare och kammaråklagare, finns tillgänglig för media att kommentera åtalet tisdag 22 september mellan kl. 10.00-11.00

Kontaktuppgifter: 
Jakob Adolfsson, tel: 010 562 95 17

Målnummer:
Malmö tingsrätt
B 9560-25
B 1377-26

Stockholms tingsrätt har dömt en man för marknadsmanipulation på värdepappersmarknaden. Påföljden blev villkorlig dom och 80 dagsböter om totalt 80 000 kronor. Mannen ska även betala 225 000 kronor i skadestånd till målsäganden och företagsbot på 300 000 kr.

Målet är det första i Sverige där Ekobrottsmyndigheten väckt åtal för ett upplägg som brukar benämnas som “front running”.

– Det här har varit ett principiellt viktigt mål. Vi har prövat ett nytt sätt att använda den befintliga lagstiftningen för att komma åt marknadsmanipulation och insiderliknande beteenden på värdepappersmarknaden. Viktiga och förmögna kunder kan få icke-offentliggjord information av bankerna som inte andra har tillgång till. Det här är ett sådant fall där bankkunden utnyttjar informationen till att manipulera börskursen för egen vinning, säger kammaråklagare Jan Leopoldson.

När åtalet väcktes bedömde Ekobrottsmyndigheten att den tilltalade genomfört en aggressiv aktieförsäljning baserad på förhandsinformation från sin bank i syfte att påverka priset och därefter utnyttja möjligheten att köpa ett stort antal aktier billigare utanför börsen, i en så kallad blockaffär.

– Förtroendet för värdepappersmarknaden bygger på att alla aktörer följer samma regler. Det är därför viktigt att misstänkta marknadsmissbruk utreds och prövas rättsligt. Jag räknar med att fler liknande åtal för ”front running” kommer, säger Jan Leopoldson.

Domen har ännu inte fått laga kraft.

Den 1 september tillträder Ola Sjöstrand som ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Uppdraget handlar om att fortsätta utveckla myndighetens verksamhet och stärka samverkan i arbetet mot den ekonomiska brottsligheten.

Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter omkring 352 miljarder kronor per år, enligt en rapport från ESO.

– Den ekonomiska brottsligheten i Sverige är både systemhotande och samhällshotande, och den kvalificerade ekonomiska brottsligheten finns i stort sett i alla branscher där man kan tjäna pengar. Ekobrottsmyndigheten har en helt avgörande roll för att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten, säger Ola Sjöstrand.

Regeringen har gett tre medskick i uppdraget: att öka antalet utredningar och lagföringar och att återta mer brottsvinster, fördjupa och utveckla samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter samt att stärka den proaktiva ekobrottsbekämpningen.

– En nyckel för att vi ska lyckas med vårt uppdrag är att utveckla samverkan med andra. Det gör vi redan i stor utsträckning, men vi behöver utveckla det ännu mer. Det gäller så väl med andra brottsbekämpande myndigheter som med andra samhällsaktörer, både för att kunna återta mer brottsvinster och för att stärka den proaktiva brottsbekämpningen. Vi behöver arbeta tillsammans mot ekobrott, på riktigt, säger Ola Sjöstrand.

Ekonomisk brottslighet växer i omfattning och kännetecknas ofta av storskalighet och långsiktighet. Den påverkar förtroendet för staten, statsfinanserna och det finansiella systemet. Samtidigt skadar ekonomisk brottslighet våra välfärdssystem.

– Hela samhället behöver därför bygga motståndskraft, säger Ola Sjöstrand.

Ola Sjöstrand har en lång bakgrund som operativ åklagare och chef och kommer närmast från Åklagarmyndigheten där han varit chef för Nationella åklagaravdelningen, som omfattar fem nationella enheter: Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Riksenheten mot korruption, Riksenheten för säkerhetsmål och Eurojust i Haag.

– Jag känner mig mycket inspirerad att nu ta mig an uppdraget som generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten för att fortsätta utveckla verksamheten, säger Ola Sjöstrand.

Sex personer åtalas vid Stockholms tingsrätt för grov ekonomisk brottslighet. Åtalet gäller bland annat flera grova bokföringsbrott, grova skattebrott och penningtvätt kopplade till två bolag och dess företrädare.

Den misstänkta brottsligheten har pågått mellan den 18 februari 2021 fram tills att företagen gick i konkurs i juni 2025. Bristerna i bokföringen uppgår till drygt 115 miljoner kronor.

– Brottsligheten har skett systematiskt under flera år genom ett upplägg med faktiska företrädare som inte velat exponera sitt bestämmande inflytande i bolagen. De dolda ägarna har tillgodogjort sig stora belopp och inte redovisat skatt på korrekt sätt, säger förundersökningsledare Julia Nyander, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Det var i september förra året som Ekobrottsmyndigheten slog till mot de misstänkta personerna. Två av dem var då häktade i sin utevaro och greps senare i Spanien efter att europeiska arresteringsorder utfärdats.

Företagen har varit baserade i Stockholm. Det ena har haft som affärsidé att erbjuda konsulttjänster till företag som drabbats av ekonomiska problem.

Den grova ekonomiska brottsligheten ska enligt åtalet ha ägt rum inom ramen för denna verksamhet och i ett dotterbolag. Båda bolagen är nu försatta i konkurs.