Ekobrottsmyndigheten utreder många olika typer av ekobrott, varav de två vanligaste är skattebrott och bokföringsbrott. Här listar vi brotten som normalt sett hamnar på vårt bord.
Alla som driver näringsverksamhet ska upprätta en bokföring. Det gäller alla företagsformer och även enskilda näringsidkare. Vissa måste också upprätta bokföring trots att de inte bedriver näringsverksamhet. Det gäller till exempel stiftelser och samfälligheter om deras tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor.
Om du inte upprättar någon bokföring kan du begå bokföringsbrott, likaså om du på annat sätt med avsikt eller av oaktsamhet missköter den. Det innebär att du kan straffas även om du inte kände till att det var brottsligt.
Borgenär kallas en person som har lånat ut pengar eller som har ett krav på betalning mot en annan person, en så kallad gäldenär. Här beskriver vi de fyra vanligaste brotten mot borgenärer: oredlighet mot borgenär, försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning, otillbörligt gynnande av borgenär och vårdslöshet mot borgenär.
Aktiebolagslagen, ABL, innehåller regler som skyddar bolaget, aktieägarna och andra intressenter som till exempel kunder och leverantörer. Den ger även ägarna möjlighet att bestämma regler för bolagets förvaltning. ABL innehåller även vissa brott gällande till exempel förbjudna lån och målvakter som företrädare.
Den svenska statskassan beräknas årligen förlora över 100 miljarder kronor på skattebrott, ett av de vanligaste ekobrotten i Sverige. Skattebrott regleras i skattebrottslagen tillsammans med andra skatterelaterade brott. Här är några exempel.
Brott mot EU:s finansiella intressen brukar kallas för EU-bedrägerier. När EU-relaterade medel används på fel sätt, handlar det om bedrägerier eller subventionsmissbruk.
Handel med värdepapper, som till exempel aktier, fonder och optioner omsätter miljardbelopp varje år. Den som har icke offentliggjord information om olika händelser kopplade till börsbolag kan tjäna mycket pengar om den informationen används på fel sätt. Inom brottskategorin finansmarknadsbrott hittar vi insiderbrott, obehörigt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation.
Kriminella som drar in stora summor pengar på sin brottslighet vill ha en förklaring till varifrån pengarna kommer för att dölja dess ursprung. För att kunna redovisa dem som lagligt intjänade vill de först tvätta pengarna – och då utnyttjas såväl andra personer som det finansiella systemet.
Varje år betalar staten ut över hundra miljarder kronor i statliga stöd till företag och föreningar. Om en person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden och på så sätt medverkar till att statliga företagsstöd felaktigt betalas ut, tillgodoräknas eller inte återkrävs kan hen dömas för subventionsbrott.
Bedrägeri, förskingring och trolöshet mot huvudman är exempel på ekobrott som oftast utreds av Polismyndigheten. Men ibland, om utredningen kräver en mer ingående analys av en bokföring till exempel, eller annan kompetens som bara finns vid Ekobrottsmyndigheten, kan den hamna på vårt bord.
Den ekonomiska brottsligheten i Sverige blir allt mer komplex, mer omfattande och genererar allt större brottsvinster. Staten går miste om skatter och avgifter på många miljarder samtidigt som våra välfärdssystem missbrukas av kriminella.
Ekonomisk brottslighet, även kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp för olika typer av brott med ekonomisk vinning som motiv. Dessa brott sker inom ramen för en näringsverksamhet och begås ofta kontinuerligt och systematiskt.
Ekobrottsmyndigheten förebygger, upptäcker, avbryter, utreder och lagför ekonomiska brott. På så sätt bekämpar vi den brottslighet som finansierar annan grov kriminalitet, urholkar vår välfärd, skapar en osund konkurrens och ytterst skadar demokratin.