Den kriminella ekonomin

Kriminell ekonomi beskrivs som det samlade system av aktiviteter, transaktioner och tjänster där ekonomiska värden skapas, överförs eller döljs genom handlingar som helt eller delvis sker utanför lagliga och reglerade strukturer och processer. Det är ett system av kriminell affärsverksamhet där brottsvinsterna återinvesteras i nya brottsupplägg eller tvättas vita.

Omsätter 5,5 procent av Sveriges BNP

Enligt Expertgruppen Studier i Offentlig ekonomi, ESO, beräknas den kriminella ekonomin i Sverige omsätta minst 352 miljarder kronor årligen, vilket 2026 motsvarade ungefär 5,5 procent av landets BNP. Brottsvinsterna beräknas i sin tur till cirka 185 miljarder kronor, vilket överträffar vinsterna hos landets största företag. Det gör den kriminella ekonomin till en av Sveriges största samhällsutmaningar.

Svarta siffror – en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning (2026) – eso.expertgrupp.se (Öppnas i ny flik)

Hotar våra finansiella system

I den kriminella ekonomin ingår flera olika delar där den svarta ekonomin är den största. Många av de mest lönsamma brotten begås inom ramen för lagliga strukturer, ofta genom att man använder sig av bolag och tar sig in i offentliga upphandlingar. Att den kriminella ekonomin är systematiskt integrerad och djupt förknippad med den legala ekonomin gör den systemhotande.

Skadar hela vårt samhälle

Den kriminella ekonomin skadar vårt samhälle och förtroendet för demokratin samt snedvrider konkurrensen i näringslivet. Samhället går miste om skatter och avgifter samtidigt som våra välfärdssystem missbrukas av kriminella. Enligt ESO (2026) kan den kriminella ekonomin delas in i fyra olika huvudkategorier:

• Svart ekonomi: Lagliga aktiviteter som sker utanför myndighetskontroll, oftast för att undvika skatt eller sociala avgifter, t ex: svartarbete
  Omsättning: Cirka 224 miljarder kronor eller 64 procent av den kriminella ekonomin
• Illegal ekonomi: Aktiviteter som är olagliga i sig, t ex narkotikahandel, vapensmuggling eller människohandel
  Omsättning: Cirka 79 miljarder kronor, eller 22 procent av den kriminella ekonomin
• Kriminella transaktioner: Olagliga överföringar av ekonomiska medel, ofta genom bedrägeri eller manipulation, t ex bidragsbrott, EU-momskaruseller
  Omsättning: Cirka 40 miljarder kronor, eller 11 procent av den kriminella ekonomin
• Kriminella tjänster: Stödfunktioner som möjliggör brottslighet, till exempel penningtvätt, mutor och skyddspengar
  Omsättning: Cirka 9 miljarder kronor, knappt 3 procent av den kriminella ekonomin

Arbetslivskriminalitet

Arbetslivskriminalitet är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Genom att bryta mot regler på arbetsmarknaden kan kriminella tjäna stora pengar med låg risk. Det handlar om allvarliga och systematiska brott, där arbetstagare ofta utnyttjas genom usla löner, usla arbetsvillkor och bristande säkerhet.

Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem. Kriminella använder bolag för att betala svarta löner, utfärda falska fakturor och för att tvätta sina brottsvinster. Det påverkar den sunda konkurrensen i näringslivet, eftersom företagare som följer lagar och regler riskerar att konkurreras ut av dem som inte gör det. Samtidigt går samhället miste om de skatter och avgifter som inte betalas in och välfärdssystemen riskerar att urholkas.

Arbetslivskriminalitet ökar risken för arbetsplatsolyckor, människohandel och grovt utnyttjande av arbetskraft. Den är också svår att upptäcka och utreda. När det finns flera underentreprenörer i olika led kan det vara otydligt vem som slutligen ska betala skatter och avgifter eller ta ansvar för arbetsmiljön. Ibland är det också svårt att fastställa om företaget och arbetstagarna är skyldiga att betala skatt i Sverige.

Så arbetar EBM mot den kriminella ekonomin

Ekobrottsmyndighetens arbete handlar till stor del om att minska de kriminella aktörernas ekonomiska handlingsutrymme. Det gör vi genom vår underrättelseverksamhet, vår utredande och lagförande verksamhet och vår brottsförebyggande verksamhet. Vi går på de kriminellas pengar och andra tillgångar, deras bolag och de individer som på olika sätt kan ses som möjliggörare för deras affärsverksamhet. Brottsutredningarna som hamnar på Ekobrottsmyndighetens bord handlar vanligtvis om brott där bolag använts som ett verktyg för att utnyttja systemen.

En viktig faktor för att motverka kriminell ekonomi är att reducera samhällets sårbarheter. Ekobrottsmyndigheten samverkar nationellt, regionalt och lokalt med andra myndigheter, kommuner, regioner och näringslivet för att förebygga och bekämpa den kriminella ekonomin.