Nationell samverkan

Den 1 april 2025 inrättade Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket ett finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att fördjupa samverkan mellan myndigheterna samt aktörer inom den finansiella sektorn för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin.  Det var i december 2024 som regeringen beslutade att ett finansiellt underrättelsecentrum skulle inrättas.

Inledningsvis har Finansiellt underrättelsecentrum uppdraget att försvåra kriminella aktörers nyttjande av samhällsstrukturer och legala system. Inrättandet handlar om att bekämpa den kriminella ekonomin som årligen beräknas omsätta 100 – 150 miljarder kronor.

Ekobrottsmyndigheten har särskild expertis kring ekonomisk brottslighet och hur kriminella använder företag som brottsverktyg. En viktig del i vårt uppdrag är också det förebyggande arbetet där samverkan med andra myndigheter och näringslivet är avgörande. Samarbetet inom Finansiellt underrättelsecentrum ska ytterligare stärka det arbetet.

Huvudsyftet är att informationen som genereras i centret ska omhändertas och omsättas i åtgärder av bankerna.

Läs mer: Finansiellt underrättelsecentrum ska bekämpa den ekonomiska brottsligheten

Ekobrottsmyndigheten och sju andra myndigheter har tagit fram gemensamma kontrollmetoder för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att samarbeta om kontroller.

Brott mot regler får konsekvenser för många olika samhällsområden och därför får statens insatser mer effekt om berörda myndigheter samverkar. Samtidigt ställs myndigheterna inför allt mer komplexa problem som kräver nya arbetssätt.

Myndigheterna som samverkar är:

• Arbetsförmedlingen
• Arbetsmiljöverket
• Ekobrottsmyndigheten
• Försäkringskassan
• Jämställdhetsmyndigheten
• Migrationsverket
• Polismyndigheten
• Skatteverket

Det är Arbetsmiljöverket som samordnar uppdraget.

Myndigheterna ska bland annat:

• analysera hur de kan bidra i gemensamma kontroller utifrån sina uppdrag
• utveckla gemensamma arbetssätt, rutiner och kontaktytor
• ta fram system för att dela information.

Uppdraget gäller både för kontroller på nationell och regional nivå och omfattar såväl förarbete, själva kontrollen som efterarbete. Det pågår 2018–2020 och under perioden kommer myndigheterna också testa arbetssätten och göra gemensamma kontroller. Efter 2020 ska metoderna vara väl integrerade i myndigheternas verksamhet.

Lägesbild 2021 för det myndighetsgemensamma arbetet mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (pdf)

Läs mer om uppdraget på arbetsmiljöverket.se

Läs mer om uppdraget på regeringen.se

Inom Samordningsfunktionen samverkar sexton myndigheter och Sveriges advokatsamfund för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Inom den finansiella sektorn är målvakter ett stort problem. Samordningsfunktionen har tagit fram informationsfoldern för att ge banker och andra finansiella institut stöd och verktyg i det gemensamma arbetet.

Polismyndigheten leder en nationell samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism sedan den 1 januari 2018.

Medverkande inom Samordningsfunktionen:

• Bolagsverket
• Brottsförebyggande rådet
• Ekobrottsmyndigheten
• Fastighetsmäklarinspektionen
• Finansinspektionen
• Kronofogdemyndigheten
• Länsstyrelsen i Stockholm
• Länsstyrelsen i Västra Götaland
• Länsstyrelsen i Skåne
• Polismyndigheten
• Revisorsinspektionen
• Skatteverket
• Spelinspektionen
• Sveriges advokatsamfund
• Säkerhetspolisen
• Tullverket
• Åklagarmyndigheten

Uppdraget är att:

• fungera som ett forum för informationsutbyte och kunskapsöverföring mellan de deltagande organisationerna,
• löpande identifiera, kartlägga och analysera risker och metoder för penningtvätt och finansiering av terrorism,
• sammanställa nationella riskbedömningar,
• ge information till verksamhetsutövare för att bidra till deras allmänna riskbedömning, till rasklassificering av deras kunder samt till övervakning och rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner.

Informationsfolder – Varningssignaler kopplade till målvakter (pdf)

Läs mer om Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism – polisen.se

Regeringen initierade 2008 Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Uppdraget står sedan 2020 även inskrivet i Ekobrottsmyndighetens instruktion. I satsningen samverkar 14 myndigheter på bred front för att bekämpa den organiserade brottsligheten från flera håll samtidigt.

I dag innefattar satsningen även nio nätverksmyndigheter, samt myndighetsgemensamma nätverk inom juridisk expertis, kommunikation och säkerhet.

Inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet har en omfattande organisation byggts upp, vari Samverkansrådet, Operativa rådet, Nationellt underrättelsecentrum, Regionala samverkansråd och Regionala underrättelsecenter ingår.

De myndigheter som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet är:

• Arbetsförmedlingen
• Ekobrottsmyndigheten
• Försäkringskassan
• Kriminalvården
• Kronofogden
• Kustbevakningen
• Migrationsverket
• Polismyndigheten
• Skatteverket
• Säkerhetspolisen
• Tullverket
• Åklagarmyndigheten

Samverkansrådet

Samverkansrådet, där generaldirektör eller motsvarande från samtliga deltagande myndigheter deltar, beslutar om strategiska mål och myndigheternas inriktning av bekämpningen av organiserad brottslighet. Samverkansrådet beslutar även om den strategiska inriktningen för satsningen. Till stöd har rådet den lägesbild som har arbetats fram av alla samverkande myndigheter i det nationella underrättelsecentrumet (Nuc).

Operativa rådet

Operativa rådet ansvarar för det myndighetsgemensamma operativa arbetet och utgör ett nav för hantering av strategiska frågor. Operativa rådet fattar beslut om nationella insatser och användandet av aktionsgrupper i dessa ärenden. Varje myndighet deltar med en representant i rådet.

Nationellt underrättelsecentrum (Nuc)

Nationella underrättelsecentrumet (Nuc) syftar till att skapa förutsättningar för och utveckla en effektiv myndighetsgemensam underrättelseverksamhet på nationell nivå. Nuc ska även stödja Samverkansrådet och Operativa rådet. Nuc ansvarar för att ta fram beslutsunderlag avseende prioriteringar för det myndighetsgemensamma arbetet, bereda och ta fram förslag till beslut avseende nationella insatser och utgöra en kontaktpunkt för nationell underrättelsesamverkan. Nuc ansvarar även för en löpande redovisning av underrättelseläget i satsningen och för att ta fram den nationella myndighetsgemensamma lägesbilden vars syfte är att utgöra ett underlag till strategiska åtgärder. Nuc ska även stödja Ruc:arna avseende exempelvis metodutveckling.

Nuc leds av en styrgrupp som ansvarar för den gemensamma strategiska underrättelseverksamheten och ansvarar för verksamheten vid Nuc, samt stödjer verksamheten i Ruc.

Följande myndigheter finns representerade i Nuc:

• Arbetsförmedlingen
• Ekobrottsmyndigheten
• Försäkringskassan
• Kriminalvården
• Kronofogden
• Kustbevakningen
• Migrationsverket
• Rikskriminalstyrelsen
• Skatteverket
• Säkerhetpolisen
• Tullverket

Regionala samverkansråd (RSR)

De regionala samverkansråden (RSR) agerar som beslutande organ på regional nivå och ansvarar för det regionala myndighetsgemensamma underrättelsearbetet och det regionala operativa arbetet. RSR leder verksamheten i Ruc och beslutar om, leder och följer upp regionala insatser. I vissa fall beslutar RSR om att ett ärende ska föreslås för Operativa rådet som nationell insats. I RSR deltar regionala representanter från satsningens samtliga deltagande myndigheter.

Regionala underrättelsecentrum (Ruc)

De regionala underrättelsecentrumen (Ruc) utgör kontaktpunkter för löpande underrättelsesamverkan mellan satsningens myndigheter på lokal och regional nivå, och tar fram underlag i form av exempelvis rapporter och förslag på insatser till RSR. Ruc:arna ska arbeta med myndighetsöverskridande ärenden inom ramen för den nationella inriktningen för bekämpning av den organiserade brottsligheten. I Ruc deltar underrättelsehandläggare från samtliga myndigheter förutom Åklagarmyndigheten.

Läs mer om ”OB-arbetet” i siffror

Ekobrottsmyndigheten samverkar med branschorganisationen för revisorer och rådgivare, FAR, om revisorernas anmälningsskyldighet enligt reglerna i aktiebolagslagen vid misstankar om brott. I vår samrådsgrupp diskuteras hur samverkan mellan revisorer, åklagare och polis kan utvecklas.

Revisorerna har stor betydelse för ekobrottsbekämpningen, både när det gäller anmälan av misstänkt brottslighet och ur ett allmänt brottsförebyggande perspektiv. Revisorerna har skyldighet att anmäla till åklagaren om de misstänker att ekonomisk brottslighet har begåtts av verkställande direktören eller styrelseledamot i företaget.

Information för revisorer

Vi har samlat information som speciellt riktar sig till dig som är revisor. Här hittar du även rapporter som är relevanta för revisorers verksamhet.

Läs mer: För dig som är revisor

RUBICON (Rutiner brottsutredningar i konkurs) är ett forum för bekämpning av konkursrelaterad brottslighet. Här strävar man efter att effektivisera utredningar av brott som begås i samband med konkurs. Konkursförvaltare står för många tips och anmälningar av ekobrott.

På Ekobrottsmyndigheten arbetar flera åklagare som också är RUBICON-samordnare. Om du som konkursförvaltare behöver någon att diskutera din brottsutredning med kan du kontakta dem.

Deltagande parter i RUBICON:

• Ackordscentralen
• Ekobrottsmyndigheten
• Kronofogden
• Skatteverket
• Rekonstruktörs- och förvaltarkollegiet (REKON)

Läs mer om RUBICON

Ekobrottsmyndigheten ingår i Samverkansrådet mot terrorism som är ett samarbete mellan femton myndigheter och syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka och hantera terrorism. Rådet leds av Säkerhetspolisen.

Det övergripande syftet med Samverkansrådet är att bedriva strategisk samverkan genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att därigenom förbättra samordningen i arbetet mot terrorism.

De deltagande myndigheterna representeras på myndighetschefsnivå. Följande myndigheter ingår:

• Ekobrottsmyndigheten
• Försvarets radioanstalt
• Försvarsmakten
• Kriminalvården
• Kustbevakningen
• Migrationsverket
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• Polismyndigheten
• Skatteverket
• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Totalförsvarets forskningsinstitut
• Transportstyrelsen
• Tullverket
• Åklagarmyndigheten

Läs mer om samverkansrådet mot terrorism på sakerhetspolisen.se

Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen, SEFI-rådet, ansvarar för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av EU-relaterade medel. Ekobrottsmyndigheten ansvarar för rådets kanslifunktioner och är ständig ordförande.

SEFI-rådet ska:

• Främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel i Sverige. Rådet ska göra det enklare för berörda myndigheter att samarbeta kring att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder när det finns misstanke om att EU-relaterade medel används på fel sätt.
• Följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och föreslå eller starta åtgärder för att skyddet för EU:s finansiella intressen ska fortsätta att vara bra.
• Vara ett forum där deltagarna kan dela med sig av information och erfarenheter.
• Analysera och utvärdera det arbete som görs inom området.

Rapport vart tredje år

Vart tredje år lämnar rådet en rapport som beskriver hur skyddet av EU:s finansiella intressen är i Sverige.

Anmälningspolicy

SEFI-rådet har en gemensam anmälningspolicy som bland annat innebär att misstänkta EU-bedrägerier ska anmälas till Ekobrottsmyndigheten. Policyn ska också fungera som ett stöd och hjälpmedel för myndighetshandläggare och myndighetsledning.

Vägledning

Som ett led i EU:s policy för bedrägeribekämpning finns en vägledning för hantering av misstänkt brottslighet i samband med förvaltning av EU-medel. Målgruppen är handläggare och chefer vid de myndigheter i Sverige som hanterar EU-medel.

Läs mer om SEFI-rådet

I Gruppen för konkurrensneutralitet – Stora branschgruppen, ingår representanter från arbetstagar- och arbetsgivareorganisationer, bransch- och intresseorganisationer samt myndigheter. Gruppen arbetar för lösningar som ska leda till ökad konkurrensneutralitet mellan företag i Sverige. Gruppen är en viktig del av vårt brottsförebyggande arbete.

Gruppen verkar genom att tillsammans informera vid seminarier och andra träffar riktade främst till riksdagsledamöter och andra beslutsfattare.

Tre åtgärdsförslag

Målet med arbetet är att ändra på det fusk och den brottslighet som finns idag. Både företag och anställda ska känna att de verkar på säkra arbetsplatser, där alla agerar enligt gällande lagar och regler. För att uppnå detta ska myndigheter kunna genomföra kontroller för att säkerställa att lagar och regler följs. Detta leder även till att företag som anlitar andra företag kan säkerställa att deras underleverantörer är seriösa.

Under årens lopp har Stora branschgruppen återkommit till tre viktiga punkter som leder till ökad konkurrensneutralitet:

• Ny sekretesslagstiftning
• Digital tillgång till Skatteverkets information
• Alla företag som är verksamma i Sverige ska synliggöras

Ta del av stora branschgruppens tre åtgärdsförslag, 2021 (pdf)

Riskfaktorer

En schysst marknad med tydliga och transparenta villkor som följs av alla är en förutsättning för en sund marknad där goda företag kan växa och trygga jobb kan erbjudas.

Den svarta marknaden, som underminerar detta, är beroende av affärer med den ”vita” sidan och med ”vita” bolag. Genom affärer med dessa bildar de den grå marknaden och växer sig starkare på de goda företagens bekostnad. För att säkra att pengar och affärer går till seriösa företag behöver både myndigheter och privata aktörer på olika sätt kontrollera marknaden.

Ett flertal rapporter visar att de kriminella aktörerna gör illegala affärer via företag och sätter marknaden ur spel. De fuskar ofta inte bara med skatter och avgifter utan även med arbetsmiljö, kvalitet, tillstånd och annat som för ett seriöst företag är en naturlig del av företagandet. Detta gör att de kriminella företagen oftast kan
erbjuda tjänster till ett lägre pris. Då man som företagare ibland handlar upp tjänster och ibland är den part vars tjänster handlas upp ligger det i allas intresse att kunna hålla sig borta från oseriösa och kriminella aktörer.

Vägledningen nedan beskriver vilka uppgifter och vilken hjälp som du som inköpare av tjänster kan få när
du kontrollerar dina leverantörer. Den beskriver även vad som kan känneteckna ett oseriöst företag och vilka registreringar som du kan förvänta dig. 

Stora Branschgruppen presenterar: Riskfaktorer – En vägledning för schysst konkurrens, 2021 (pdf)