Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Åtalsbeslutet

När förundersökningen är avslutad ska åklagaren ta ställning till om utredningen är tillräckligt stark nog för att kunna leda till en fällande dom vid en rättegång. Hen har då tre alternativ.

Tre alternativ, ett beslut. Illustration: Johan Hallnäs.

1: Åtalsunderlåtelse

Om gärningen är erkänd eller det annars är helt klart att den misstänkte är skyldig, kan åklagaren under vissa förutsättningar besluta om åtalsunderlåtelse. Det kan bli aktuellt till exempel om brottet är en engångsföreteelse eller om den misstänkte får eller har fått tillräckligt straff för ett annat brott.

Åklagaren måste ta ställning till vilket straff som den misstänkte skulle dömas till i händelse av rättegång. Skulle straffet ha blivit villkorlig dom, måste åtalsunderlåtelsen delges den misstänkte vid ett personligt möte.

Ytterligare en förutsättning för att åtalsunderlåtelse ska få användas är att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte får drabbas om en åtalsunderlåtelse ges. Ett exempel på när ett väsentligt enskilt intresse kan åsidosättas vid åtalsunderlåtelse kan vara att den som varit utsatt för brottet går miste om möjligheten att få ett större skadestånd om en åtalsunderlåtelse meddelas.

2. Strafföreläggande

En förundersökning leder inte alltid till åtal och rättegång även om åklagaren anser att det finns bevis för att brottet har begåtts. Om den misstänkte erkänner att hen har begått brottet och det är klart vad det ska bli för straff, kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande.

Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och att det därmed inte blir någon rättegång.

De straff som kan komma i fråga i ett strafföreläggande är böter eller villkorlig dom. Villkorlig dom är en sorts varning som man kan få om man inte begått liknande brott tidigare och åklagaren bedömer att det kan räcka med en varning för att man inte ska begå nya brott. En villkorlig dom kan förenas med dagsböter vilket är den vanligaste påföljden vid ekonomiska brott.

Frivilligt beslut

Om straffet bara blir böter, skickas en blankett om strafföreläggande hem till den misstänkta personen, på vilken hen erkänner brottet och accepterar straffet. Om straffet blir villkorlig dom i kombination med dagsböter måste strafföreläggandet dock delges vid ett personligt möte mellan åklagaren och den misstänkte. Vid mötet förklarar åklagaren vad strafföreläggandet innebär och vilka konsekvenser det får. Den misstänkte får då också en möjlighet att ställa frågor.

Genom att skriva under och godkänna strafföreläggandet erkänner den misstänkte brottet, samt godkänner det bestämda straffet.

Att godkänna ett strafföreläggande är frivilligt. Den misstänkte kan välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet prövas av domstolen i stället.

Läs mer om dagsböter

3: Åtalsbeslut

Väljer åklagaren att väcka åtal, skriver hen en stämningsansökan och fattar ett beslut om åtal. Stämningsansökan ska innehålla uppgift om vem som åtalas, för vilka brott denne åtalas, vilken bevisning som åberopas och vad som ska bevisas med varje bevis.

Åklagaren kan, förutom att yrka att en person döms för brottet, även yrka på andra följder av brott, som till exempel näringsförbud, företagsbot, skadestånd, skattetillägg och att brottsvinsterna ska förverkas.

När stämningsansökan har kommit in till domstolen anses åtal vara väckt.