Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Slutunderrättelse

När åklagaren anser att utredningen är klar ska den misstänkte och dennes försvarare underrättas om detta. Att den misstänkte verkligen har fått underrättelsen måste senare kunna bevisas i vissa fall.

Sker på olika sätt

En underrättelse om slutförd förundersökning kan antingen vara muntlig eller skriftlig.

Muntlig underrättelse

Det enklaste sättet är så kallad muntlig underrättelse vilket innebär att utredaren helt enkelt berättar att utredningen är färdig och att den misstänkte har viss tid på sig (kallas rådrum) för att gå igenom utredningen och eventuellt själv eller genom sin försvarare ha synpunkter på utredningen eller begära att den ska kompletteras. Detta kan ske vid till exempel ett förhör eller ett telefonsamtal.

Skriftlig underrättelse

Utredaren kan också välja att underrätta skriftligen. Om brottet som utretts har ett straff som enligt straffskalan överstiger fängelse i tre år ska en skriftlig underrättelse om slutförd förundersökning delges den misstänkte. Det betyder att man måste kunna bevisa att den misstänkte fått den skriftliga underrättelsen.

Om brottet som utreds har ett straff som enligt straffskalan är fängelse i tre år eller lägre skickas normalt underrättelsen med lösbrev eller på elektronisk väg till den misstänkte om det inte av särskilda skäl kan antas att mottagaren inte skulle få underrättelsen på detta sätt.

Delgivning av den skriftliga slutunderrättelsen ska ske enligt reglerna i delgivningslagen och kan ske på olika sätt:

Vanlig delgivning

Vanlig delgivning innebär att den skriftliga underrättelsen om slutförd förundersökning lämnas direkt till den misstänkte eller skickas via brev eller till exempel krypterad e-post. Utredaren ska då se till att det finns bevis om att den misstänkte verkligen har fått del av underrättelsen. Det kan ske på olika sätt. Till exempel genom en muntlig kontakt där den misstänkte bekräftar mottagandet av underrättelsen eller genom att den misstänkte undertecknar och skickar tillbaka ett delgivningskvitto.

Förenklad delgivning

Ett annat sätt att delge underrättelsen är genom så kallad förenklad delgivning. För att den delgivningsformen ska få användas ska den misstänkte under förundersökningen ha delgetts information om att förenklad delgivning kan komma att användas och hur den går till. Ofta sker det i samband med ett förhör där den misstänkte får skriftlig information om förenklad delgivning. Information om förenklad delgivning kan också delges genom ljud och bildöverföring (videolänk).

Själva delgivningen går sedan till så att utredaren skickar underrättelsen om slutförd förundersökning till den misstänktes bostadsadress och dagen efter skickas sedan ett kontrollmeddelande till samma adress. Den misstänkte anses därefter delgiven underrättelsen när fjorton dagar förflutit sedan den första underrättelsen skickades. Först därefter börjar den så kallade rådrumstiden att löpa, det vill säga den tid som den misstänkte har på sig att gå igenom och ha synpunkter på förundersökningen samt eventuellt begära att den ska kompletteras.

Tillgänglighetsdelgivning

Tillgänglighetsdelgivning innebär att en handling som ska delges hålls tillgänglig hos en myndighet antingen omedelbart eller från och med en i förväg bestämd tidpunkt.

Tillgänglighetsdelgivning får användas av en myndighet i de fall som särskilt anges i lag, om delgivningsmottagaren vid ett personligt möte eller genom ljud och bildöverföring har delgetts information om att sådan delgivning kan komma att användas samt från vilken tidpunkt och på vilken plats som handlingen hålls tillgänglig.

Tillgänglighetsdelgivning får användas för att delge den misstänkte underrättelse om slutförd förundersökning, stämning och andra handlingar i brottmål samt handlingar i mål om undanröjande av skyddstillsyn eller villkorlig dom.

Tillgänglighetsdelgivning har skett när handlingen har gjorts tillgänglig på den tid och plats som delgivningsmottagaren har delgetts information om. Det är inget krav på att den delgivna mottagaren faktiskt hämtar handlingen för att denne ska anses delgiven. Delgivning av handling som hålls tillgänglig omedelbart är slutförd den tredje arbetsdagen efter det att delgivningsmottagaren har delgetts information om tillgänglighetsdelgivning.

Andra delgivningssätt

Det finns ett par andra godkända delgivningssätt som inte är så vanliga. Vid muntlig delgivning ska hela handlingen läsas upp ordagrant och sedan skickas hem till den som delgivits. Vid stämningsmannadelgivning anlitas någon utomstående, till exempel personal inom kriminalvården, för att lämna över handlingen till den som ska delges.

En skriftlig underrättelse om slutförd förundersökning får även delges genom så kallad kungörelsedelgivning och spikning om det inte är föreskrivet strängare straff än tre års fängelse för brottet, vilket t.ex. kan bli aktuellt i de fall då den misstänkte saknar postadress och inte kan nås elektroniskt. Kungörelsedelgivning innebär  förenklat att beslutet tas in i vissa tidningar eller sätts upp på myndighetens anslagstavla. Spikning innebär att handlingen lämnas vid den misstänktes bostad, ofta i postlådan.

Hur delges försvararen?

Den misstänktes försvarare behöver inte delges, det räcker att hen tar del av underrättelsen antingen muntligen eller får den hemskickad i skriftlig form via till exempel post.

Rätt till insyn

När åklagaren anser att förundersökningen är avslutad har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av allt material i förundersökningen. Ofta får den misstänkte och försvararen ett exemplar av ett preliminärt förundersökningsprotokoll för genomgång. I protokollet har utredaren tagit med sådant utredningsmaterial som anses ha betydelse för att bland annat bedöma skuldfrågan. Är materialet mycket omfattande kan den misstänkte och försvararen beredas tillfälle att gå igenom det i till exempel Ekobrottsmyndighetens lokaler, eller i digital form.

Sidomaterial

Utöver det material som finns i förundersökningsprotokollet kan det finnas annat utredningsmaterial som inte bedömts ha betydelse för utredningen. Sådant material kallas för sidomaterial. Den misstänkte och försvararen ska även informeras om vilket sidomaterial som finns och de har rätt att ta del av det materialet. Om de anser att delar av materialet har betydelse för prövningen av den misstänktes skuld kan de begära att materialet tas med i förundersökningsprotokollet.

Åklagaren väcker åtal

Först när tiden för att lämna synpunkter på utredningen har löpt ut och eventuella kompletteringar har genomförts anses förundersökningen vara avslutad. När förundersökningen är avslutad kan åklagaren väcka åtal eller utfärda ett strafföreläggande.

Läs mer om åtal

Läs mer om strafföreläggande