Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Återta brottsvinster

Många av de brott som Ekobrottsmyndigheten utreder har begåtts för att gärningspersonen eller andra ska tjäna pengar, så kallade brottsvinster. En viktig åtgärd under förundersökningen är att undersöka om det finns brottsvinster som kan tas tillbaka från de kriminella.

Det finns olika sätt att återvinna brottsvinster. Här beskrivs några av de vanligaste sätten.

Förverkande

Ett förverkande innebär att den som tjänat pengar på ett brott eller tillskansat sig värdefulla saker eller egendomar genom sin brottslighet kan bli av med detta. Om man hittar tillgångar under förundersökningen kan de tas i beslag. För att egendomen ska kunna förverkas måste åklagaren kunna bevisa att egendomen är brottsvinst som kommer från just det specifika brottet som utreds. Att förverka ett värde innebär att gärningspersonen blir skyldig att betala in pengar till staten som motsvarar värdet på brottsvinsten.

Läs mer om beslag

Värdeförverkande

En person som olagligt har sålt alkohol för 100 000 kronor har haft inköpskostnader på 30 000 kronor. Vinsten som uppgår till ett värde om 70 000 kronor kan då förverkas. För att garantera att gärningsmannen blir av med egendomen eller kan betala det värdeförverkade beloppet kan man under förundersökningen omhänderta vissa av gärningspersonens tillgångar i avvaktan på att domstolen bestämt hur det blir med förverkandet. Det kallas för kvarstad.

Kvarstad

För att säkerställa att en misstänkt i framtiden kommer att betala till exempel böter, värdet av förverkad egendom, företagsbot eller skadestånd kan åklagaren begära så kallad kvarstad hos domstolen. Beslutar domstolen om kvarstad kan egendom som tillhör gärningspersonen tas om hand i utredningen i avvaktan på att betalningskravet är slutligt fastställt i en dom som inte längre går att överklaga. Om domstolen beslutar om kvarstad måste man begära att Kronofogden tar hand om så mycket egendom att det i framtiden räcker för att betala kravet.

Begära verkställighet

Att begära att Kronofogden tar hand om egendomen efter beslut om kvarstad kallas att begära verkställighet. Det är åklagaren som begär verkställighet när det gäller krav om till exempel förverkande och företagsbot. Beträffande skadestånd ska målsäganden, det vill säga den som är utsatt för brottet, begära verkställighet av kvarstadsbeslutet hos Kronofogden. När domen om betalningsskyldighet för gärningspersonen har vunnit laga kraft, kan Kronofogden sälja egendomen och betalning av skulden kan därefter ske.

Utvidgat förverkande

Utvidgat förverkande ger åklagaren möjlighet att, till skillnad från ”vanligt” förverkande, även ta brottsvinster som inte kan kopplas direkt till brottet man utreder. För att man ska kunna använda detta mot någon krävs det att personen begått ett så kallat förverkandeutlösande brott. Exempel på förverkandeutlösande brott är grovt bedrägeri, grovt skattebrott och narkotikabrott.

Kan man bevisa att en person begått ett sådant brott och hos personen dessutom hittar värdefulla tillgångar finns en möjlighet att under vissa förutsättningar ta dessa tillgångar. Egendom som kan förverkas på detta sätt är till exempel kontanter, banktillgodohavanden, smycken, bilar och båtar. Det är också möjligt att förverka värdet av sådan egendom.

För att garantera att gärningspersonen blir av med egendomen eller betalar det förverkade beloppet kan man under förundersökningen omhänderta vissa av gärningspersonens tillgångar i avvaktan på att domstolen bestämt hur det blir med det utvidgade förverkandet, det vill säga genom kvarstad, se stycket ovan.

Skadestånd

Om det finns en målsägande, det vill säga, en person som utsatts för brott, kan den personen begära skadestånd av gärningspersonen. Skadestånd kan utgöra ersättning för den ekonomiska skada som målsäganden lidit, men även för det lidande eller bestående skador som målsäganden fått efter ett våldsbrott.

Om domstolen dömer ut ett skadestånd betyder det att gärningspersonen blir skyldig att betala målsäganden ett visst belopp. I en sådan utredning där målsäganden har ett skadeståndskrav finns en möjlighet att omhänderta tillgångar för gärningspersonen i avvaktan på att domstolen bestämt hur det blir med skadeståndet, det vill säga genom kvarstad. Tillgångarna kan senare utmätas och säljas av Kronofogden så att målsäganden får sina pengar. Läs gärna mer om utmätning längst ner på denna sida.

Pengar och bankmedel

För några år sedan infördes en ny lag som ska bekämpa penningtvätt. Hittar man pengar eller bankmedel som använts vid penningtvätt kan de pengarna tas i beslag och sedan kan domstolen besluta att de ska förverkas, det vill säga, tillfalla staten.

Läs mer om penningtvätt

Läs mer om beslag

Företagsbot

Om det begåtts brott i ett bolag av någon som företräder bolaget, exempelvis en styrelseledamot, verkställande direktör eller av en enskild näringsidkare kan domstolen och i vissa fall åklagaren besluta att företaget eller den enskilda näringsidkaren ska betala en sorts böter som kallas företagsbot. En företagsbot kan uppgå till ett belopp från 5 000 kronor upp till 10 miljoner kronor. För allvarlig brottslighet som begåtts i riktigt stora bolag kan det dömas ut en förhöjd företagsbot som kan uppgå till betydligt högre belopp. För att garantera att företaget betalar sina böter kan man i förväg omhänderta delar av företagets tillgångar i avvaktan på att domstolen bestämt hur det blir med företagsboten, så kallad kvarstad, se stycket ovan.

Läs mer om juridisk person och enskild näringsidkare

Utmätning

Om man under brottsutredningen anträffat värdefulla tillgångar hos gärningspersonen och den misstänkte samtidigt har skulder hos Kronofogden finns en möjlighet att egendomen utmäts, det vill säga att Kronofogden tar egendomen och sedan säljer den för att betala gärningspersonens skulder.


Bilden är ett montage: Istock