Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Utsatt för ekobrott

Om du har blivit utsatt för ett ekobrott bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen eller till Ekobrottsmyndigheten. Om din anmälan leder till att åklagaren inleder en förundersökning blir du ”målsägande” i ärendet.

När ett brott har begåtts utreder polisen vad som hänt genom att hålla förhör, undersöka brottsplatsen och genomföra en teknisk utredning. Detta kallas förundersökning. Vid ekobrott är det alltid en åklagare som leder förundersökningen, men vid brott som till exempel misshandel och stöld har Polisen egna polisiära förundersökningsledare som leder utredningen.

Domstolens uppgift är att pröva om åklagaren med hjälp av utredningen kan bevisa att den åtalade har begått just det brott som åklagaren påstår.

Läs mer om förundersökningen

Du är målsägande

Målsägande kallas den som blivit utsatt för ett brott. Det är vanligt förekommande att en målsägande förhörs under utredningen. Du får då en möjlighet att berätta vad som hänt.

Varför ska du höras?

Du kan bli kallad till domstolen för att höras om det brott du blivit utsatt för. Det du känner till är viktigt och kan ha stor betydelse för domstolens beslut.

Om du känner obehag

Många som ska höras känner ett visst obehag inför besöket i domstolen. Detta brukar i allmänhet gå över under förhöret. Om du är rädd för någon, till exempel den åtalade i ett brottmål, eller om du av någon annan orsak har särskilt svårt för att berätta när en viss person är närvarande, bör du i god tid före rättegången kontakta domstolen. Domstolen kan då bestämma att den person som du är rädd för inte får vara närvarande under förhöret.

Viktigt att du deltar

Om du har kallats till rättegång är du skyldig att komma dit. Det är viktigt att du kommer i rätt tid och till rätt plats, inte bara för att domstolen ska döma rätt, utan också för att en förhandling kostar samhället stora pengar.

Du kan delta via videolänk om domstolen godkänner det.

Om du inte dyker upp

Om du inte kommer kan rättegången få ställas in. Detta innebär dock inte att den inte blir av, utan att du och alla andra berörda blir kallade till ett nytt tillfälle. Du kan bli skyldig att betala vite, en sorts böter, eller riskera att hämtas av polisen om du inte kommer. Du kan till och med få betala kostnader för andra som har infunnit sig i domstolen.

Giltiga ursäkter

Om du har svårt att komma ska du genast ringa eller skriva till domstolen och meddela detta. Giltiga ursäkter kan vara:

  • Avbrott i allmänna kommunikationer
  • Plötslig sjukdom (meddela domstolen att du är sjuk, läkarintyg krävs alltid)
  • Någon annan hindrande omständighet som inte gått att förutse.

Arbete eller semester räknas inte som giltig ursäkt.

Kom ihåg din kallelse

Kallelsen gäller om inte domstolen meddelar något annat. Ta gärna med dig den till domstolen. För att bekräfta för domstolen att du har fått kallelsen till rättegången, ska du skriva under och skicka in det svarsbrev som följer med kallelsen. Detta kallas delgivning.

Ersättning

Domstolen kan bevilja dig ersättning för exempelvis resa till rättegången och förlorad arbetsinkomst. Om ersättning beviljas beror på dina inkomster och förmögenhet. För att ansöka om ersättning, fyll i blanketten som du hittar på Sveriges domstolars webbplats i länken nedan:

Läs mer om ansökan om ersättning

På plats i domstolen

På de flesta domstolar finns ett särskilt väntrum för målsägande och vittnen där du kan vistas, om du inte vill vänta i den stora vänthallen. Fråga i domstolens reception, så får du veta var väntrummet ligger.

Du går in i rättssalen när målet ropas upp och rättegången börjar. Vid förhöret med dig kommer parterna och rätten att ställa frågor till dig. Du ska berätta vad du blivit utsatt för. På vilket sätt du berättar och hur du uttrycker dig har mindre betydelse. Det viktiga är att domstolen får reda på vad som hänt.

Om du som målsägande behöver personligt stöd under rättegången får du ta med en lämplig person som stödperson. Under rättegången sitter du bredvid åklagaren, som också är beredd att hjälpa dig.

Rätt till skadestånd

Du kan ha rätt till skadestånd för ekonomisk skada och som ersättning för bland annat kränkning, smärta och lidande vid brott som riktat sig mot din person. Är skadeståndsfrågan okomplicerad kan domstolen avgöra den frågan i samband med att brottmålet avgörs. Ofta kan då åklagaren hjälpa dig med skadeståndet. Har du funderingar kring frågor om skadestånd, bör du ta upp den frågan redan under förundersökningen.

Är skadeståndsfrågan komplicerad finns det en risk att domstolen väljer att hantera skadeståndet i annan ordning. Då kommer skadeståndet inte att hanteras tillsammans med brottmålet, i stället får du själv eller genom ombud föra talan om skadestånd i en separat rättegång.


Bild: Istock