Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Efter rättegången

När rättegången är avslutad ska domstolen meddela dom. Kommer domstolen fram till att den åtalade ska dömas för ett eller flera brott ska normalt även ett straff bestämmas. Domen kan överklagas om den åtalade är missnöjd.

Illustration: Johan Hallnäs.

Vilket straffet blir för den dömde beror på flera saker. Domstolen gör en sammanvägd bedömning och väljer vilken påföljd som de anser vara lämpligast utifrån det brott som begåtts och utifrån den dömdes personliga förhållanden.

Vad man bedömer

Vid brott med mycket högt straffvärde blir det normalt inte aktuellt med annan påföljd än fängelse. Är straffvärdet inte så högt kan andra påföljder komma i fråga. I sin sammanvägda bedömning tar domstolen hänsyn till:

  • vilket straff som anges för det aktuella brottet
  • vilket straffvärde domstolen anser att brottet eller brotten har, vilket innefattar en bedömning om det finns förmildrande eller försvårande omständigheter i samband med att brottet begicks
  • den dömdes personliga förhållanden
  • om den dömde är straffad tidigare eller om det är första gången som hen döms.

Olika typer av straff

Det lindrigaste straffet som en person kan dömas till är böter, medan allvarligare brott kan ge fängelse. Men det finns också andra straff som en domstol kan välja mellan:

  • Villkorlig dom är till exempel en sorts varning där den dömde slipper fängelse såvida hen inte begår liknande brott under en prövotid på två år från det att domen vunnit laga kraft.
  • Samhällstjänst innebär att man får utföra oavlönat arbete under ett visst antal timmar. Domstolen bestämmer hur länge men det kan som lägst röra sig om 40 timmar och som högst 240 timmar.
  • Skyddstillsyn kan personer dömas till som behöver någon sorts stöttning i form av till exempel en övervakare. De kan också behöva genomgå en mer ingripande behandling för att komma till rätta med missbruk eller ett kriminellt beteende.

Det är också möjligt för domstolen att kombinera olika påföljder så att man hittar en individuellt straff som passar för den som döms för brottet.

Läs mer om straff

Straff för ungdomar

För ungdomar finns det särskilda påföljder. Exempel på sådana påföljder är ungdomstjänst och sluten ungdomsvård.

Belastningsregistret

Den som döms för brott registreras i det så kallade belastningsregistret.

Läs mer om belastningsregistret

Andra följder av brott

I domen kan domstolen även besluta om andra följder av brott som till exempel näringsförbud.

Läs mer om andra följder av brott

Domar kan överklagas

Den som är missnöjd med tingsrättens dom kan överklaga den till hovrätten inom tre veckor från att domen meddelades. Den som är missnöjd med hovrättens dom kan överklaga den till Högsta domstolen och där är klagotiden fyra veckor från hovrättens dom.

I överklagandet ska det anges vilken del av domen man vill klaga på och vilken ändring man vill ha. Man ska också ange varför man anser att domen är fel. I överklagandet ska man också ange vilken bevisning man vill åberopa i den nya rättegången och vad man vill bevisa med varje bevis.

Prövningstillstånd

När det gäller mindre allvarliga brott där straffet kan bli böter eller fängelse i maximalt 6 månader krävs så kallat prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp och pröva målet. För att Högsta domstolen ska ta upp och pröva ett mål krävs alltid prövningstillstånd. Prövningstillstånd är alltså ett beslut av domstolen om att de tar upp målet till bedömning.

Prejudikat

Det kan finnas olika skäl till att det beslutas om prövningstillstånd. Ett skäl kan vara att det rör sig om en fråga i målet som är oklar och där det behövs ett avgörande som klarlägger hur situationen ska bedömas så att det blir en vägledning för liknande framtida situationer, det som kallas prejudikat. Ett annat exempel på skäl för prövningstillstånd är om det begåtts allvarliga fel vid den tidigare rättegången som gör att den bör tas om.