Misstänkt för ekobrott
Att vara misstänkt för ett ekobrott innebär inte att du är dömd. Det är vår uppgift att ta reda på vem som har begått brottet och bevisa detta. Gäller det allvarligare brott har du rätt till en försvarsadvokat.
Om någon anmäler ett brott eller om det misstänks att ett brott har begåtts, inleder åklagaren normalt sett en förundersökning. Det innebär att polis eller annan utredare på olika sätt undersöker vem eller vilka som kan ha begått brottet eller hjälpt till i den brottsliga verksamheten. Om åklagaren sedan bedömer att bevisen inte räcker till för en fällande dom läggs förundersökningen ner.
Rätt till försvarare
Vid allvarligare brott har du som misstänkt rätt till en offentlig försvarare – en försvarsadvokat, som utses av domstolen. Domstolen bestämmer vem som behöver en försvarare. Om brottet är mindre allvarligt behövs vanligtvis ingen försvarare.
Kostnaden för den offentliga försvararen betalas av staten men du kan bli skyldig att själv betala hela eller delar av kostnaden om du fälls för brottet och har en god privatekonomi. Du kan även anlita en privat försvarare som domstolen måste godkänna. En privat försvarare får du betala själv.
Kallelse till förhör
Under en brottsutredning behöver utredare och åklagare förhöra misstänkta och ofta även vittnen för att utreda vad som har hänt. Vanligtvis skickas ett brev med en kallelse men ibland kan du bestämma tid för förhöret per telefon.
Av kallelsen framgår tid och plats och vem som ska förhöra dig. Anmäl dig i receptionen och fråga efter den person som anges i brevet. Kom ihåg att ta med dig identitetshandlingar, till exempel pass eller körkort.
Under förhöret får du träffa en eller två personer som utreder ärendet. Du har rätt att ta med din försvarare under förhöret. Utredaren dokumenterar vad som framkommer vid förhöret. Du får ta del av detta efter att förhöret avslutats och godkänna vad som har dokumenterats.
Om du inte dyker upp
Du är skyldig att komma till förhör. Om du är sjuk måste du genast meddela Ekobrottsmyndigheten detta för att få en ny tid. Den som inte kommer självmant till förhör kan hämtas av polis. I undantagsfall kan du hämtas av polis utan att en kallelse skickats ut.
Rätt till tolk
Om du har svårt att förstå eller uttrycka dig på svenska språket har du rätt att ha en tolk närvarande vid förhöret. Du ska meddela detta i god tid till Ekobrottsmyndigheten samt meddela vilket språk det gäller.
Frihetsberövande
Vid allvarligare brottslighet kan åklagaren besluta att du ska frihetsberövas, det kallas att du blir anhållen. Det kan ske om det finns en risk att du försöker fly eller hålla dig undan från utredningen. Det kan också bli aktuellt i vissa fall om du tidigare dömts för allvarliga brott och sedan begår nya allvarliga brott.
Det kan också bli aktuellt med ett frihetsberövande om det finns en risk att du försöker påverka medmisstänkta, vittnen eller andra personer som är av betydelse för utredningen liksom att det finns en risk att du förstör eller gömmer undan bevisning eller till exempel stöldgods. I ett sådant fall kan åklagaren även om att begränsa din kontakt med andra, så kallade restriktioner.
Tre dagar
Ett anhållande får bara pågå i knappt tre dagar. Innan tiden löpt ut måste åklagaren besluta om du ska släppas fri eller om du ska begäras häktad under en viss tidsbegränsad tid.
Slutunderrättelse
När åklagaren anser att förundersökningen är avslutad och avser att gå vidare med utredningen, ska du och din försvarare underrättas om att förundersökningen är avslutad. Ni har då också rätt att få ta del av allt som framkommit i utredningen. Ofta får du då del av ett preliminärt förundersökningsprotokoll där allt som åklagaren anser är av betydelse tagits med. Ibland finns det annat utredningsmaterial som bedömts sakna värde och som därför inte tagits med i förundersökningsprotokollet. Detta kallas sidomaterial och det materialet har du också rätt att få ta del av. Du har en viss angiven tid på dig att gå igenom materialet, den så kallade rådrumstiden.
Saknas något?
Om du tycker något saknas i utredningen och förundersökningsprotokollet kan du begära att ytterligare utredningsåtgärder vidtas eller att sidomaterial ska tillföras förundersökningsprotokollet. Det är åklagaren som bestämmer om och i så fall vilka kompletteringar som ska göras. Avslår åklagaren din begäran kan du be att domstolen prövar om kompletteringen ska genomföras.
Förundersökningssekretess
Under pågående förundersökning råder förundersökningssekretess. Det betyder att åklagaren bestämmer vilka uppgifter ur utredningen som du får ta del av. Bedömer åklagaren att det kan skada den fortsatta utredningen om du får del av uppgifterna så får du vänta. När förundersökningen är avslutad och du underrättats om det har du rätt att ta del av allt som framkommit i utredningen.
Om du blir åtalad
Om brottsutredningen visar att det finns tillräckligt med bevis för att kunna få någon fälld för brottet, väcker åklagaren åtal och lämnar in en stämningsansökan till domstolen. Först då kan det bli en rättegång.
Den som är åtalad, det vill säga misstänkt för brottet, kallas ”den tilltalade”.
Domstolen får bara använda sig av de omständigheter som åklagaren tagit fram i åtalet. Domstolens uppgift är att pröva om åklagaren med hjälp av utredningen kan bevisa att den åtalade har begått just det brott som åklagaren påstår.
Stämningsansökan
Du som tilltalad får en stämningsansökan där det framgår vilket eller vilka brott som du åtalats för och vilken bevisning som åklagaren vill lägga fram för att bevisa att du begått brotten. Det kan röra sig om muntlig bevisning, till exempel att det finns vittnen, men även skriftliga bevis.
Av stämningsansökan kan även framgå om åklagaren anser att du ska drabbas av några andra konsekvenser av brotten. Det kan till exempel vara att du ska meddelas näringsförbud, att du ska betala skadestånd eller att du ska betala skattetillägg.
Strafföreläggande
I vissa fall kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande i stället för att väcka åtal vid domstolen. I strafföreläggandet ska anges vilket brott som begåtts och vilket straff det blir. Om straffet blir böter eller villkorlig dom tillsammans med böter kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande. Om den misstänkte godkänner strafföreläggandet gäller det på samma sätt som en dom och det blir då ingen rättegång.
Från den 1 januari 2023 ska strafförelägganden inte längre delges vid ett personligt möte utan samtliga strafförelägganden skickas hem till den misstänkte.
Straff
Vilket straff du får om du döms beror på vilken typ av brott det handlar om och hur grovt brottet anses vara. Även dina personliga förhållanden kan vägas in när domstolen beslutar om straff, till exempel om du lider av psykisk ohälsa eller missbruk.