Brotten vi utreder

Bokföringsskyldighet innebär att den som driver ett företag måste bokföra alla affärshändelser och se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter, till exempel kvitton. All bokföring måste också sparas i sju år. Den som inte gör detta korrekt kan dömas för bokföringsbrott.

De som kan ha intresse för bokföringen är till exempel banker, anställda och myndigheter, samt borgenärerna – de som kan ha lånat ut pengar till företaget.

Borgenär kallas en person som har lånat ut pengar eller som har ett krav på betalning mot en annan person, en så kallad gäldenär. Vanliga brott som rör borgenärer är oredlighet mot borgenär, vårdslöshet mot borgenär, otillbörligt gynnande av borgenär och försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning.

Här beskriver vi de fyra vanligaste brotten mot borgenärer.

Aktiebolagslagen, ABL, innehåller regler som skyddar bolaget, aktieägarna och andra intressenter som till exempel kunder och leverantörer. Den ger även ägarna möjlighet att bestämma regler för bolagets förvaltning. Låneförbudet och målvaktsbestämmelsen hör till brott mot ABL.

Här beskriver vi bland om vilka som ingår i den ”förbjudna kretsen” och vilka man i dessa sammanhang brukar referera till som ”målvakter” och ”bulvaner”.

Att strunta i sin skattedeklaration för att slippa betala skatt kan vara ett exempel på skattebrott. Skattebrott är ett av de vanligaste ekobrotten och regleras i skattebrottslagen. Här regleras också försvårande av skattekontroll, skatteavdragsbrott, skatteredovisningsbrott och vårdslös skatteuppgift.

För att begå ett skattebrott krävs det till exempel att du medvetet lämnar felaktiga uppgifter till Skatteverket om företaget du driver. För att begå brottet vårdslös skatteuppgift räcker det att vara oaktsam, det vill säga slarvig, och till exempel glömma bort att deklarera.

Brott mot EU:s finansiella intressen brukar kallas för EU-bedrägerier. När EU-relaterade medel används på fel sätt, handlar det om bedrägerier eller subventionsmissbruk.

Subventionsmissbruk innebär att någon som beviljats ett EU-bidrag använder bidraget på ett annat sätt än vad bidraget är avsett för.

Den som har hemlig information om olika händelser kopplade till börsbolag kan tjäna mycket pengar. Insiderbrott, marknadsmanipulation och obehörigt röjande av insiderinformation är exempel på finansmarknadsbrott. De är i sin tur en del av ett större begrepp som kallas för marknadsmissbruk.

Det är reglerat inom EU hur man får agera när man handlar med aktier. Att bryta mot dessa regler kallas för marknadsmissbruk.

Kriminella som drar in stora summor pengar på sin brottslighet behöver en förklaring till varifrån de kommer, men också ett sätt att dölja pengarnas egentliga ursprung. För att kunna använda pengarna utan att väcka misstanke måste de tvättas, det vill säga, kunna redovisas som lagligt intjänade.

Om den som medverkar till penningtvätt gör det inom ramen för en näringsverksamhet eller i större skala kan hen dömas för näringspenningtvätt.

Varje år betalar staten ut över hundra miljarder kronor i statliga stöd till företag och föreningar. Subventionsbrott ingår i EBM:s brottskatalog.

Om en person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden och på så sätt medverkar till att statliga företagsstöd felaktigt betalas ut, tillgodoräknas eller inte återkrävs kan hen dömas för subventionsbrott.

Bedrägeri, bidragsbrott, förskingring, svindleri och trolöshet mot huvudman är alla exempel på ekobrott som inte utreds av oss, utan av Åklagarmyndigheten. Men ibland sker undantag – och då gäller det ofta brott som har koppling till våra typiska ärenden.

Svindleri innebär att någon sprider vilseledande uppgifter bland allmänheten för att påverka priset på en vara, ett värdepapper eller annan egendom. Det kan till exempel vara någon som sprider information om att ett företag går betydligt bättre än vad det egentligen gör i syfte att locka till sig investerare.

Om du har en förtroendeställning och då har i uppdrag att bland annat sköta någons ekonomi, men istället missbrukar ditt förtroende så att uppdragsgivaren skadas ekonomiskt kan du straffas för trolöshet mot huvudman. Huvudman är det bolag, den myndighet, kommunala förvaltning eller organisation som är din uppdragsgivare eller arbetsgivare.