PenningtvÀttsbrott

Kriminella som drar in stora summor pengar pÄ sin brottslighet vill ha en förklaring till varifrÄn pengarna kommer för att dölja dess ursprung. För att kunna redovisa dem som lagligt intjÀnade vill de först tvÀtta pengarna, och dÄ utnyttjas sÄvÀl andra personer som det finansiella systemet.

PenningtvĂ€tt handlar om att ”sopa igen” spĂ„ren mellan brottet och pengarna, sĂ„ att pengarnas ursprung kan döljas. Syftet Ă€r att kunna anvĂ€nda brottsvinsterna i den legala ekonomin utan att myndigheterna ska fatta misstankar.

En person som tjÀnar pengar pÄ narkotikaförsÀljning kan till exempel dölja detta genom att driva en tobaksbutik. Om tobaksbutikens intÀkter egentligen Àr 50 000 kronor i mÄnaden, men pÄstÄs vara 300 000 kronor, kan personen i frÄga tvÀtta 250 000 kronor varje mÄnad.

Olika metoder

PenningtvÀtt Àr centralt inom ekonomisk brottslighet, och pengarna tvÀttas pÄ olika sÀtt. Ett enkelt men vanligt exempel Àr att anvÀnda sig av andra personers konton, sÄ kallade penningmÄlvakter. Pengarna frÄn den brottsliga verksamheten kan dÄ föras över och förvaras pÄ mÄlvakternas konto eller slussas vidare till andra konton. Ett annat exempel Àr att mÄlvakten medverkar till att registrera sig som Àgare till exempelvis en bil som köpts för brottspengar.

TvÀttas i flera led

Det finns ocksÄ mer avancerade upplÀgg av penningtvÀtt dÀr pengar flyttas runt i det finansiella systemet genom olika transaktioner. Syftet Àr att göra det svÄrare att följa dess vÀg. Pengar som kommer frÄn till exempel grova skattebrott kan tvÀttas genom banktransaktioner i flera led, för att sedan anvÀndas till exempelvis lyxkonsumtion.

Storskalig penningtvÀtt

Ekobrottsmyndigheten ser penningtvÀttsupplÀgg som möjliggör tvÀtt av brottsvinster i en nÀrmast industriell skala. HÀr tvÀttas stora summor brottsvinster och för denna storskaliga penningtvÀtt anvÀnds bolag som brottsverktyg, eftersom bolagen gör det möjligt att genomföra stora transaktioner. I bolagen skapas fiktiva förhÄllanden, exempelvis stÀlls osanna fakturor ut för att ge legitimitet till transaktioner. Dessa penningtvÀttsupplÀgg anvÀnds i stor utstrÀckning av den organiserade brottsligheten och ökar tillvÀxten i den kriminella ekonomin.

Verkar internationellt

PenningtvÀttsbrott har allt oftare internationella kopplingar och i takt med att dessa ökar blir brotten ocksÄ allt mer omfattande. GÀrningspersonerna verkar globalt och anvÀnder lÀnder vars finansiella system har luckor som möjliggör penningtvÀtt.

Krypto

Ekobrottsmyndigheten har uppmÀrksammat att kryptovalutor ofta anvÀnds för att tvÀtta brottsvinster. Det handlar bland annat om grov nÀringspenningtvÀtt genom olaglig penningförmedling till andra lÀnder och valutavÀxling av kryptovalutor.

Kryptovalutorna har blivit ett attraktivt verktyg för aktörer som vill tvĂ€tta pengar. Snabbheten i transaktioner, den globala rĂ€ckvidden, potentialen för anonymitet – och detta helt utan finansiella mellanhĂ€nder – gör dem svĂ„ra att spĂ„ra. Ekobrottsmyndigheten har dock i flera fall lyckats avslöja och lagföra penningtvĂ€tten.

Hur mycket pengar tvÀttas?

Det finns inga sÀkra uppskattningar vad gÀller omfattningen av penningtvÀtt i Sverige men sannolikt rör det sig om mÄngmiljardbelopp som tvÀttas varje Är. Den kriminella ekonomin omsÀtter Ärligen minst 352 miljarder kronor, enligt en forskningsrapport frÄn Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Samtidigt berÀknas brottsvinsterna till cirka 185 miljarder kronor.

NÀringspenningtvÀtt

Om den som medverkar till penningtvÀtt gör det inom ramen för en nÀringsverksamhet eller i större skala kan personen dömas för nÀringspenningtvÀtt under vissa förutsÀttningar, Àven om transaktionen senare skulle visa sig avse pengar som inte kom frÄn brott. Det viktiga Àr om personen insÄg att det fanns en risk att pengarna kom frÄn brottslig verksamhet men ÀndÄ medverkade till ÄtgÀrden, sÄ kallat klandervÀrt risktagande. Exempel pÄ klandervÀrt risktagande har ansetts vara att i en nÀringsverksamhet ta emot större summor kontanter.

Förverkande

Den som döms för penningtvÀttsbrott kan bli frÄntagen den summa pengar som tvÀttats eller den egendom som varit föremÄl för penningtvÀtten. GÀrningspersonen kan ocksÄ bli tvungen att betala in ett visst belopp till staten som motsvarar det belopp som tvÀttats. Det kallas för att pengarna eller egendomen förverkas. Detta gÀller inte bara den som begÄtt penningtvÀttsbrottet, utan kan Àven drabba andra. En nÀra anhörig som har fÄtt en bil i gÄva kan till exempel bli tvungen att lÀmna tillbaka den, om den köpts för brottspengar. Bilen kan dÄ förklaras förverkad av domstol.

LÀs mer om förverkande

KundkÀnnedom

Enligt Lagen om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism, ska företag ha en god kunskap om sina kunder, sÄ kallad kundkÀnnedom. Vad företaget behöver göra för att lÀra kÀnna sina kunder styrs av hur stor risken Àr för att det ska kunna utnyttjas för penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Ju högre risk, desto mer omfattande ÄtgÀrder mÄste företaget vidta.

Registret mot penningtvÀtt

Företag och personer som bedriver viss typ av nÀringsverksamhet Àr skyldiga att anmÀla sig till Bolagsverkets penningtvÀttsregister.

Viktig samverkan

Ett antal myndigheter Àr involverade inom omrÄdet för bekÀmpning av penningtvÀtt och finansiering av terrorism. Det finns en mÀngd olika verksamhetsutövare som har lÄngtgÄende skyldigheter enligt den befintliga penningtvÀttsregleringen. En stor del av arbetet sker i samverkan genom Samordningsfunktionen mot penningtvÀtt och terrorfinansiering, dÀr representanter frÄn 17 olika myndigheter med flera ingÄr. Ekobrottsmyndigheten bidrar till samarbetet pÄ flera olika sÀtt.

Straff

  • Straffskalan för penningtvĂ€ttsbrott och nĂ€ringspenningtvĂ€tt Ă€r fĂ€ngelse i högst tvĂ„ Ă„r.
  • Grovt penningtvĂ€ttsbrott, liksom grov nĂ€ringspenningtvĂ€tt, kan ge fĂ€ngelse i högst sex Ă„r.
  • Ringa penningtvĂ€ttsbrott kan ge böter eller fĂ€ngelse i högst sex mĂ„nader. Detsamma gĂ€ller ringa nĂ€ringspenningtvĂ€tt.