Penningtvättsbrott

Kriminella som drar in stora summor pengar på sin brottslighet vill ha en förklaring till varifrån pengarna kommer för att dölja dess ursprung. För att kunna redovisa dem som lagligt intjänade vill de först tvätta pengarna – och utnyttjar därmed såväl andra personer som det finansiella systemet.

Penningtvätt handlar om att ”sopa igen” spåren mellan brottet och pengarna, så att pengarnas ursprung kan döljas. Syftet är att kunna använda brottsvinsterna i den legala ekonomin utan att myndigheterna ska fatta misstankar.

En person som tjänar pengar på narkotikaförsäljning kan till exempel dölja detta genom att driva en tobaksbutik. Om tobaksbutikens intäkter egentligen är 50 000 kronor i månaden, men påstås vara 300 000 kronor, kan personen i fråga tvätta 250 000 kronor varje månad.

Olika metoder

Penningtvätt är centralt inom ekonomisk brottslighet, och pengarna tvättas på olika sätt. Ett enkelt men vanligt exempel är att använda sig av andra personers konton, så kallade penningmålvakter. Pengarna från den brottsliga verksamheten kan då föras över och förvaras på målvakternas konto eller slussas vidare till andra konton. Ett annat exempel är att målvakten medverkar till att registrera sig som ägare till exempelvis en bil som köpts för brottspengar.

Tvättas i flera led

Det finns också mer avancerade upplägg av penningtvätt där pengar flyttas runt i det finansiella systemet genom olika transaktioner. Syftet är att göra det svårare att följa dess väg. Pengar som kommer från till exempel grova skattebrott kan tvättas genom banktransaktioner i flera led, för att sedan användas till exempelvis lyxkonsumtion.

Storskalig penningtvätt

Ekobrottsmyndigheten ser penningtvättsupplägg som möjliggör tvätt av brottsvinster i en närmast industriell skala. Här tvättas stora summor brottsvinster och för denna storskaliga penningtvätt används bolag som brottsverktyg, eftersom bolagen gör det möjligt att genomföra stora transaktioner. I bolagen skapas fiktiva förhållanden, exempelvis ställs osanna fakturor ut för att ge legitimitet till transaktioner. Dessa penningtvättsupplägg används i stor utsträckning av den organiserade brottsligheten och ökar tillväxten i den kriminella ekonomin.

Verkar internationellt

Penningtvättsbrott har allt oftare internationella kopplingar och i takt med att dessa ökar blir brotten också allt mer omfattande. Gärningspersonerna verkar globalt och använder länder vars finansiella system har luckor som möjliggör penningtvätt.

Krypto

Ekobrottsmyndigheten har uppmärksammat att kryptovalutor ofta används för att tvätta brottsvinster. Det handlar bland annat om grov näringspenningtvätt genom olaglig penningförmedling till andra länder och valutaväxling av kryptovalutor.

Kryptovalutorna har blivit ett attraktivt verktyg för aktörer som vill tvätta pengar. Snabbheten i transaktioner, den globala räckvidden, potentialen för anonymitet – och detta helt utan finansiella mellanhänder – gör dem svåra att spåra. Ekobrottsmyndigheten har dock i flera fall lyckats avslöja och lagföra penningtvätten.

Hur mycket pengar tvättas?

Det finns inga säkra uppskattningar vad gäller omfattningen av penningtvätt i Sverige men sannolikt rör det sig om mångmiljardbelopp som tvättas varje år. Den kriminella ekonomin omsätter årligen minst 352 miljarder kronor, enligt en forskningsrapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Samtidigt beräknas brottsvinsterna till cirka 185 miljarder kronor.

Näringspenningtvätt

Om den som medverkar till penningtvätt gör det inom ramen för en näringsverksamhet eller i större skala kan personen dömas för näringspenningtvätt under vissa förutsättningar, även om transaktionen senare skulle visa sig vara laglig. Det viktiga är om personen insåg att det fanns en risk att pengarna kom från brottslig verksamhet men ändå medverkade till åtgärden, så kallat klandervärt risktagande. Exempel på klandervärt risktagande har ansetts vara att i en näringsverksamhet ta emot större summor kontanter.

Förverkande

Den som döms för penningtvättsbrott kan bli fråntagen den summa pengar som tvättats eller den egendom som varit föremål för penningtvätten. Gärningspersonen kan också bli tvungen att betala in ett visst belopp till staten som motsvarar det belopp som tvättats. Det kallas för att pengarna eller egendomen förverkas. Detta gäller inte bara den som begått penningtvättsbrottet, utan kan även drabba andra. En nära anhörig som har fått en bil i gåva kan till exempel bli tvungen att lämna tillbaka den, om den köpts för brottspengar. Bilen kan då förklaras förverkad av domstol.

Läs mer om förverkande

Kundkännedom

Enligt Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska företag ha en god kunskap om sina kunder, så kallad kundkännedom. Vad företaget behöver göra för att lära känna sina kunder styrs av hur stor risken är för att det ska kunna utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Ju högre risk, desto mer omfattande åtgärder måste företaget vidta.

Registret mot penningtvätt

Företag och personer som bedriver viss typ av näringsverksamhet är skyldiga att anmäla sig till Bolagsverkets penningtvättsregister.

Viktig samverkan

Ett antal myndigheter är involverade inom området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Det finns en mängd olika verksamhetsutövare som har långtgående skyldigheter enligt den befintliga penningtvättsregleringen. En stor del av arbetet sker i samverkan genom Samordningsfunktionen mot penningtvätt och terrorfinansiering, där representanter från 17 olika myndigheter med flera ingår. Ekobrottsmyndigheten bidrar till samarbetet på flera olika sätt.

Straff

  • Straffskalan för penningtvättsbrott och näringspenningtvätt är fängelse i högst två år.
  • Grovt penningtvättsbrott, liksom grov näringspenningtvätt, kan ge fängelse i högst sex år.
  • Ringa penningtvättsbrott kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller ringa näringspenningtvätt.