Ekobrott – vad är det?

Ekonomisk brottslighet, även kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp för olika typer av brott med ekonomisk vinning som motiv. Dessa brott sker inom ramen för en näringsverksamhet och begås ofta kontinuerligt och systematiskt. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.

Riktar in sig på pengarna

Ekonomisk brottslighet riktar ofta in sig på områden där det finns stora pengar att tjäna. Ekobrottsmyndigheten har tidigare sett att till exempel välfärdssystemen, bank- och kreditinstitut, premiepensionssystemet samt stora bygg- och infrastrukturprojekt har stått i fokus. Här begår de kriminella skattebrott, bokföringsbrott och näringspenningtvätt. Men i dag finns den kvalificerade brottsligheten i alla branscher där man kan tjäna pengar. Det finns inte en enda bransch som inte är drabbad.

Att den ekonomiska brottsligheten växer i omfattning och kännetecknas av storskalighet och långsiktighet, påverkar också förtroendet för staten, statsfinanserna, det finansiella systemet och bankväsendet, vilket skadar hela samhället. Brottsligheten riskerar att försvaga den ekonomiska tillväxten samt viljan att investera och betala skatt.

Ekonomisk brottslighet är också samhällsskadlig och ett hot mot demokratin när den inbegriper korruption av medarbetare i statlig, regional och kommunal förvaltning eller infiltration av dess verksamhet.

Allt större brottsvinster

Den ekonomiska brottsligheten har under senare år förändrats. Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor. I dag kan det handla om 100 miljoner kronor eller mer. Brottsupplägg inom ekonomisk brottslighet innefattar numera ofta komplicerade bolagsstrukturer där bolagen företräds av så kallade målvakter Förklarande text: En styrelsemålvakt är en person som är styrelseledamot eller verkställande direktör i ett företag utan att faktiskt driva företaget. Det kan vara en fysisk person, en fiktiv person med fingerade personuppgifter eller en fysisk person vars personuppgifter utnyttjas. och där utnyttjade identiteter är centrala. Bakom uppläggen finns kriminella med hög förmåga som ofta planerar långsiktigt och strategiskt. Många av dem ingår också i annan organiserad brottslighet och vissa tillhör där det ledande skiktet. I bolagen, som många gånger kan liknas vid en bolagskoncern med ett moderbolag i toppen och flera mindre bolag i botten, kan brottslingarna tvätta brottsvinster i närmast industriell skala. Ofta finns internationella kopplingar och så kallade möjliggörare med i bilden. Vinsterna är stora, ibland hundratals miljoner kronor i ett enskilt bolagsupplägg.

Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor. I dag kan det handla om 100 miljoner kronor eller mer.

Vilka är brottsoffren?

När kriminella stjäl skattemedel av staten blir vi alla förlorare. Dels för att vi inte får den välfärd vi ska få för skatten vi betalar, dels för att de kriminella använder våra skattemedel för att finansiera annan brottslighet. Det är en dubbel förlust för samhället.

Ekobrott skadar hela samhället

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige är omfattande och på många sätt samhällsskadlig, eftersom kriminella utnyttjar de system som är vanliga i svensk förvaltning och som bygger mer på tillit än kontroll. Till följd av ekobrott går staten årligen miste om skatter och avgifter på många miljarder kronor samtidigt som våra välfärdssystem missbrukas av kriminella. Pengarna som hade kunde gå till exempelvis skolor, infrastruktur, vård och omsorg hamnar istället i de kriminellas fickor.

Samhällsskadan uppstår också när ekonomisk brottslighet leder till osund konkurrens, något som medför att seriösa aktörer konkurreras ut från marknaden och att bolag som kontrolleras av organiserad brottslighet utgör en del av näringslivet.

Att den ekonomiska brottsligheten växer i omfattning och kännetecknas av storskalighet och långsiktighet, påverkar också förtroendet för staten, statsfinanserna, det finansiella systemet och bankväsendet, vilket skadar hela samhället. Brottsligheten riskerar att försvaga den ekonomiska tillväxten samt viljan att investera och betala skatt.

Ekonomisk brottslighet är också samhällsskadlig och ett hot mot demokratin när den inbegriper korruption av medarbetare i statlig, regional och kommunal förvaltning eller infiltration av dess verksamhet.