En överprövning innebär att ett åklagarbeslut granskas av en högre åklagare, det vill säga en överåklagare eller vice överåklagare. En överprövning kan leda till att ett beslut ändras eller att det bedöms vara korrekt och därför inte ändras.
Förundersökning
När vi får in en anmälan om ekobrott överlämnas den till en åklagare som tar ställning till om en förundersökning ska inledas eller inte. Under förundersökningens gång prövar åklagaren kontinuerligt om det finns anledning att fortsätta utredningen.
Vem som helst kan anmäla ett ekobrott, såväl privatpersoner som myndigheter och företag, eller som det då heter – företrädare för juridiska personer. Vad som händer med en anmälan efter att man har lämnat in den beror på hur åklagaren bedömer den.
Om svaret blir nej
Det kan finnas olika skäl till att åklagaren inte inleder någon förundersökning, till exempel:
- Åklagaren bedömer att det som påstås ha hänt inte utgör ett brott som hör under allmänt åtal, det vill säga att det inte räknas som ett brott som åklagaren ska hantera.
- Den som utpekats som brottsling misstänks för andra brott som hen kommer att straffas för och det nu aktuella brottet inte skulle ge något strängare straff även om hen dömdes för det. I så fall kan åklagaren besluta att inte inleda förundersökning för nya brott.
- Den som pekas ut som misstänkt har nyligen dömts för annan brottslighet och åklagaren gör bedömningen att straffet skulle ha blivit detsamma även om den aktuella anmälan hade tagits med i den tidigare rättegången.
Är det värt att gå vidare?
Om åklagaren beslutar att förundersökning ska inledas, överlämnas ärendet till en utredare som själv eller tillsammans med andra utredare vidtar olika utredningsåtgärder. Under förundersökningens gång prövar sedan åklagaren kontinuerligt om det finns anledning att fortsätta utredningen av en anmälan eller om förundersökningen ska läggas ned.
Läs mer om nedlagd förundersökning
Läs mer om regler om begränsningar
Förundersökningssekretess
Under pågående förundersökning råder förundersökningssekretess. Det betyder att åklagaren bestämmer vilka uppgifter ur utredningen som den misstänkta får ta del av. Det innebär också att utomstående som regel inte får ta del av materialet.
Läs mer om förundersökningssekretess
Olika typer av utredare
Inom Ekobrottsmyndigheten finns utredare av olika slag. Många är poliser men det finns även civila utredare. De kan till exempel vara it-forensiker, som är experter på att leta bevis i bland annat datorer och telefoner, eller ekorevisorer som är experter på bland annat bokföring. De kan också vara analytiker, ekobrottsutredare eller spanare.
Skattebrottsenheter
Inom Skatteverket finns även brottsutredande enheter, så kallade skattebrottsenheter, där utredare är anställda. Skattebrottsutredare är experter på bland annat skattebrottslighet. En åklagare kan även anlita dessa utredare för att utreda brott.
När åklagaren har beslutat att en förundersökning ska inledas skriver hen direktiv till utredaren. Utredningens omfattning beror bland annat på hur svårt det är att utreda det anmälda brottet.
I Sverige har vi allmän vittnesplikt. Det betyder att du som vittne måste avlägga vittnesmål i domstol. Ekobrottsmyndigheten kallar dig till ett förhör som genomförs av en eller två utredare.
Att vara misstänkt för ett ekobrott innebär inte att du är dömd. Det är vår uppgift att ta reda på vem som har begått brottet och bevisa detta. Gäller det allvarligare brott har du rätt till en försvarsadvokat.
Om du har blivit utsatt för ett ekobrott bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen eller till Ekobrottsmyndigheten. Om din anmälan leder till att åklagaren inleder en förundersökning blir du ”målsägande” i ärendet.