När vi får in en anmälan om ekobrott överlämnas den till en åklagare som tar ställning till om en förundersökning ska inledas eller inte. Under förundersökningens gång prövar åklagaren kontinuerligt om det finns anledning att fortsätta utredningen.
Förundersökning = sekretess
Under pågående förundersökning råder förundersökningssekretess. Det betyder att åklagaren bestämmer vilka uppgifter ur utredningen som den misstänkte får ta del av. Det innebär också att utomstående som regel inte får ta del av materialet.
Åklagaren är skyldig att fortlöpande under förundersökningen pröva vilken information som den misstänkte kan få ta del av utan att förundersökningen skadas. Bedömer åklagaren att det kan skada den fortsatta utredningen om den misstänkte får del av uppgifterna, får den misstänkte vänta.
Varför sekretess?
Under pågående förundersökning lämnas som regel inte några uppgifter från förundersökningen ut till någon utomstående. Anledningen är att detta kan skada förundersökningen eller vara till men för den misstänkte eller annan.
Skadar utredningen
Det är ofta av stor vikt att misstänkta i en utredning inte får veta vad vittnen och målsäganden har lämnat för uppgifter i ett för tidigt skede. Det kan annars finnas risk för att misstänkta försöker anpassa sin berättelse till vad andra har berättat, eller påverka målsäganden och vittnen att lämna osanna uppgifter för att till exempel ge dem falska alibin eller för att bekräfta en osann berättelse.
Om misstänkta skulle få information om vilka åtgärder som vidtas i utredningen kan det också finnas en risk att de förstör viktiga bevis.
Allvarliga följder
Det omvända, att vittnen får information om misstänkta i en utredning, kan också skada eller försvåra utredningen. Likaså kan det få allvarliga konsekvenser om allmänheten får kännedom om vem eller vilka som är misstänkta eller ska höras som vittnen.
Rätt till insyn
När åklagaren anser att förundersökningen är klar och avser att gå vidare med utredningen, antingen för att väcka åtal eller utfärda ett strafföreläggande, har den misstänkte och dennes försvarare rätt att få ta del av allt som har kommit fram under förundersökningen. Vissa känsliga personuppgifter kan dock fortfarande omfattas av sekretess i detta skede.
Då blir det offentligt
När åtal väckts och förundersökningsmaterialet överlämnats till domstolen blir det som regel offentligt där. Det kan dock finnas känsliga personuppgifter eller andra känsliga uppgifter i materialet som gör att domstolen inte lämnar ut dem på grund av sekretess.
Det är inte heller ovanligt att misstanken avslutas utan att leda till åtal eller ett strafföreläggande och då kan det vara till skada för den misstänkte om det kommer ut att det funnits en misstanke om brott. Sekretessen finns då kvar för att skydda den som varit misstänkt och för att skydda känsliga uppgifter i utredningen.
När åklagaren har beslutat att en förundersökning ska inledas skriver hen direktiv till utredaren. Utredningens omfattning beror bland annat på hur svårt det är att utreda det anmälda brottet.
Att vara misstänkt för ett ekobrott innebär inte att du är dömd. Det är vår uppgift att ta reda på vem som har begått brottet och bevisa detta. Gäller det allvarligare brott har du rätt till en försvarsadvokat.
I Sverige har vi allmän vittnesplikt. Det betyder att du som vittne måste avlägga vittnesmål i domstol. Ekobrottsmyndigheten kallar dig till ett förhör som genomförs av en eller två utredare.
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i myndigheternas verksamhet. I vissa fall får allmänna handlingar eller delar av innehållet i dem hållas hemligt, enligt bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen.