Åtal för grov näringspenningtvätt – misstänkt registrerad på över 1 000 kontantkort

Åtalet gäller grov näringspenningtvätt och grovt bokföringsbrott.

– Utredningen visar att den åtalade bedrivit omfattande försäljning av kontantkort som han registrerat på sig själv, säger Daniel Larson, statsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Flera av kontantkorten som mannen förmedlat har kunnat kopplas till en rad grova brott, bland annat grovt bedrägeri och mordförsök.

– Genom att ha satt i system att agera kontantkortsmålvakt har grova brottslingar kunnat runda registreringsplikten för kontantkort och därigenom menar jag att han har främjat grov brottslighet med sitt agerande, säger Daniel Larson.

Den misstänkte saknar en registrerad näringsverksamhet och försäljningen har inte bokförts, varför åtalet gäller grovt bokföringsbrott. Han misstänks även för grov näringspenningtvätt då han, enligt åtalet, medverkat till risktransaktioner.

– Målvaktsproblematiken gällande kontantkort är omfattande och det är svårt att komma åt det som medhjälp till de brott som korten används vid med tanke på att det då ställs krav på uppsåt. Det här åtalet är ett nytt sätt att försöka komma åt problematiken genom att använda Ekobrottsmyndighetens verktygslåda, säger Daniel Larson.

Eftersom det var vanligt att oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner användes i samband med brottslig verksamhet, infördes den 1 augusti 2022 registreringsplikt av kontantkort. Syftet var att underlätta för brottsbekämpande myndigheter och försvåra för kriminella. Efter införandet har de kriminella börjat använda kontantkortsmålvakter eller SIM-kort från länder i Europa som inte har registreringsplikt.

– Systemet behöver ses över och maxtak för antal registrerade kontantkort behöver införas. Det är inte rimligt att en person ska kunna registrera sig på tusentals kontantkort, utan här måste lagstiftare och mobiloperatörer ta ett ökat ansvar, säger Daniel Larson.