Dom i Högsta domstolen påverkar bedömningen av skattebrott

Domen från Högsta domstolen handlar om en man som i sin deklaration uppgav att han hade fått lön från en arbetsgivare som han inte haft och att det dragits skatt på lönen. Skatteverket upptäckte att uppgiften var oriktig. Men eftersom den oriktiga inkomsten innebar att mannen skulle få kvarskatt i stället för skatteåterbäring ansåg Högsta domstolen att det inte var fråga om skattebrott och friade honom.

– En påhittad inkomst kan ge kriminella en rad fördelar. Bland annat använder de uppgifterna för att lura banker att bevilja lån. Det ger också tillgång till sjukpenning, uppgifterna är pensionsgrundande och kan ge andra sociala förmåner. Oriktiga inkomstuppgifter kan även användas för att få uppehållstillstånd eller för att hindra polisen från att förverka bilar, smycken och kontanter från personer som egentligen saknar laglig inkomst, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Domen innebär att Ekobrottsmyndigheten nu kommer att gå igenom pågående ärenden som rör oriktiga inkomstuppgifter. Om ett ärende handlar om kvarskatt finns det inte längre möjlighet att väcka åtal för skattebrott och förundersökningen eller åtalet kan behöva läggas ned.

Det är dock fortsatt möjligt att väcka åtal i ärenden där oriktiga inkomstuppgifter lett till att någon riskerar att få pengar tillbaka på skatten. Om uppgifterna använts i andra syften som till exempel att få lån eller krediter kan även andra brottsrubriceringar bli aktuella.

– Vi behöver nu analysera Högsta domstolens dom och se över om det finns ett behov av en eventuell lagändring, säger Per Hedman.