Fyra branscher löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt

Risknivån bedöms som högre än tidigare, främst på grund av att organiserad brottslighet har stärkts och blivit alltmer integrerad i den legala ekonomin. Bedömningen har tagits fram av Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, där Ekobrottsmyndigheten och ytterligare 16 myndigheter och organisationer ingår,

Banksektorn lyfts fram som en central aktör i det förebyggande arbetet. Trots etablerade rutiner och system finns brister som behöver åtgärdas.

– Bankerna har redan strukturer för att upptäcka misstänkt penningtvätt, men våra analyser visar att de behöver stärkas. Vi arbetar nära bankerna för att minska risken att deras tjänster utnyttjas av kriminella, säger Anna Karin Hansen, chef för brottsförebyggande kansliet vid Ekobrottsmyndigheten.

Riskbedömningen pekar särskilt på missbruk av identiteter, målvakter och snabbt förändrade transaktionsmönster. I flera av Ekobrottsmyndighetens utredningar framkommer att banker inte alltid reagerar på förändringar i bolagsstyrelser eller avvikande transaktioner på företagskonton.

Den kriminella ekonomin omsätter minst 352 miljarder kronor årligen. För att kunna använda brottsvinster i den legala ekonomin är kriminella aktörer beroende av företag och företagskonton.

– Det behöver bli svårare att starta eller ta över ett bolag i syfte att använda det för ekonomisk brottslighet och penningtvätt, säger Anna Karin Hansen.  Sverige har omkring 807 000 aktiebolag. Det sticker ut ur ett nordiskt perspektiv.

Ekobrottsmyndigheten ser återkommande hur kriminella missbrukar andra individers identiteter och registrerar dem som företrädare för företag, ofta via så kallade historikbolag som ger direkt tillgång till bankkonton.

Fastighetsmarknaden är fortsatt attraktiv för kriminella som vill tvätta eller investera brottsvinster. Underrättelser visar att fenomenet med möjliggörare inom mäklarbranschen är mer omfattande än tidigare känt.

Det förekommer att mäklare upplåter klientmedelskonton för att skapa legitimitet åt transaktioner eller upprättar falska underlag som används i penningtvättsupplägg.

Finanspolisen och Fastighetsmäklarinspektionen har intensifierat sitt samarbete för att motverka organiserad brottslighet i bostadsaffärer.

I Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism ingår: Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Revisorsinspektionen, Skatteverket, Spelinspektionen, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.