Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Antalet hovrättsdomar med minst två års fängelse har ökat kraftigt

Nyheter

Under 2022 har antalet domar där minst en tilltalad dömts i hovrätten till fängelse i minst två år ökat med nästan 70 procent jämfört med 2021. Det här visar en granskning som Ekobrottsmyndigheten har genomfört.

Totalt är det 41 personer som har dömts i hovrätten under 2022 till fängelse i två år eller mer. Det rör sig om betydligt fler domar än tidigare år, men antalet dömda är ungefär lika många som under år 2021. Tidigare har endast en eller några få personer dömts till så långa fängelsestraff.

133 års fängelse

Sammanlagt utdömdes 133 års fängelse för de 41 personerna. Det genomsnittliga straffets längd uppgick till nästan tre år och tre månader, vilket är något lägre än under 2021. Granskningen visar att straffens längd bland annat påverkas av hur pass delaktig i brottet den dömde varit. Skattebrott och bedrägeribrott är, vid sidan av bokföringsbrott, de vanligaste brottstyperna.

Ungefär 65 procent av de som har dömts till långa fängelsestraff har varit frihetsberövade under förundersökningen eller förhandlingen. Detta kan jämföras med 85 procent under 2021.

– Den markanta minskningen beror troligen på pandemin, säger vice överåklagare Per Hedman som genomfört granskningen.

I tolv domar har det handlat om fängelsestraff på minst fyra år, under 2021 var det fem domar. 14 personer dömdes till fängelse i mellan fyra och sju år, det är samma antal som för 2021.

Flera ”Telecomärenden”

Bland domarna finns ett flertal domar som rör brottslighet riktad mot välfärdsstaten. Det rör sig dels om brott riktade mot Pensionsmyndigheten. Men framförallt handlar det om ett  flertal så kallade Telecomärenden, som innefattar avancerade brottsupplägg med internationella kopplingar. I dessa ärenden har man lurat till sig 100-tals miljoner kronor i moms genom att lämna oriktiga uppgifter till Skatteverket.

I 17 av de 35 domarna finns beslut om återförande av brottsvinster till ett sammanlagt värde av drygt 259 miljoner kronor, varav 206 miljoner rör brott riktat mot Pensionsmyndigheten.

Publicerat 2023-01-30. Uppdaterat 2023-01-31.