Ett hot mot vårt samhälle

En omfattande ekonomisk brottslighet som inte visar några tecken på att avta. Tvärtom blir brottsligheten och dess konsekvenser allt allvarligare. I lägesbilden är fokus på den grova ekonomiska brottsligheten i Sverige. Det är en brottslighet som är samhällsskadlig.

Målet för de kriminella är, förutom att inte betala skatt, att få tillgång till områden med stora ekonomiska tillgångar. I fokus för ekonomisk brottslighet står därför banker, kreditinstitut och välfärdssystemen, men även premiepensionssystemet och stora bygg- och infrastrukturprojekt. Inom dessa branscher bedriver den organiserade brottsligheten omfattande ekonomisk brottslighet. I välfärdssektorn använder kriminella bolag, föreningar och stiftelser som brottsverktyg. I stora bygg- och infrastrukturprojekt finns kriminella som ägnar sig åt omfattande arbetslivskriminalitet genom till exempel byggbolag eller bemanningsföretag.

Inom ekonomisk brottslighet i Sverige finns numera brottsupplägg med komplicerade bolagsstrukturer, ofta med internationella kopplingar, där bolagen företräds av så kallade målvakter. Kriminella har förmågan att skala upp fungerande brottsupplägg med hjälp av fler bolag och målvakter. Det leder till att brottsvinsterna blir större. Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor. I dag kan brottsvinsterna vara 100 miljoner kronor eller mer.

Kriminella aktörer inom ekonomisk brottslighet agerar ofta långsiktigt. Det visar sig bland annat genom att de lägger mycket tid på att skapa en historik kring utnyttjade identiteter som ska användas i brottsligt syfte. Likaså kan kriminella låta bolag som ska användas för brottslig verksamhet vara på tillväxt under lång tid. Det förekommer även att kriminella inledningsvis prövar brottsupplägg i liten skala för att se om de fungerar, för att därefter expandera.

De är också skickliga på att distansera sig från brottsligheten. Genom att använda målvakter undviker de kriminella direkt koppling till bolagen och den brottslighet som pågår där. Den digitala utvecklingen innebär att kriminella ytterligare kan distansera sig från brottsligheten, genom att använda målvakternas e-legitimation och digitala signaturer. Detta möjliggör för kriminella att begå brott i Sverige även om de befinner sig utomlands – i syfte att undvika svensk lagföring.

Storskalig penningtvätt med komplexa upplägg har avgörande betydelse för den kriminella ekonomin. Uppläggen har kapacitet att tvätta mycket stora summor och integrera pengarna i den legala ekonomin. Penningtvättsuppläggen är av central betydelse för grov organiserad brottslighet. De kriminella tvättar brottsvinster från både ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, däribland pengar som tillhör kriminella nätverk som kan knytas till de grova våldsbrott som begåtts i Sverige de senaste åren.

Kriminella vill inte bara tvätta sina brottsvinster utan också investera dem. Intressanta objekt är i detta sammanhang till exempel fastigheter och byggprojekt som absorberar stora belopp, men också aktier. En stor del av brottsvinsterna förs utomlands och investeras där.

I takt med att aktörer inom grov organiserad brottslighet i högre grad ägnar sig åt ekonomisk brottslighet har efterfrågan på kunskaper som underlättar avancerade brottsupplägg blivit större. Det har ökat förekomsten av brottstjänster. Det innebär att personer säljer ett brottsupplägg eller en kompetens som kan användas för att begå brott.

Det förekommer också att kriminella infiltrerar myndigheter och andra samhällsviktiga funktioner, till exempel bevakningsföretag, transportföretag eller bankväsendet, för att få tillgång till information som kan användas i brottsupplägg. Ett alternativ är att rekrytera en person som redan arbetar på myndigheten eller företaget och som mot betalning delar med sig av uppgifter eller kunskaper som denne har tillgång till.

Den ekonomiska brottsligheten och dess utveckling utgör ett hot mot vårt samhälle.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet har definierat arbetslivskriminalitet som kvalificerade förfaranden som strider mot bestämmelser i författningar och avtal och som rör arbetslivet.

För den organiserade brottsligheten* är arbetslivskriminaliteten en viktig inkomstkälla. Arbetslivskriminalitet är svårt att upptäcka och kan innebära både låga straff och höga brottsvinster.

Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem. Välfärdssystemen urholkas när skatter inte betalas in, företag som följer lagar och regler riskerar att konkurreras ut av kriminella och människor utnyttjas och exploateras. Samhällets kostnad för arbetslivskriminalitet, bland annat oredovisade löneinkomster, skatteundandraganden och felaktiga utbetalningar och ersättningar, beräknas till mellan 120 och 150 miljarder kronor varje år.

*Organiserad brottslighet är ett samlingsnamn för brottslighet där minst tre personer varaktigt över tid begår allvarliga brott i samarbete. Deras syfte är att uppnå ekonomisk vinst eller skaffa sig makt.