Start of content

Om du utsatts för ett brott

Om du har blivit utsatt för ett brott bör du så snart som möjligt anmäla det till polisen. Vänd dig till närmaste polisstation eller ring 114 14, Polisens nationella telefonnummer för ärenden som inte är akuta.

Nödnumret 112 ska bara användas vid akuta nödsituationer. När ett brott har begåtts utreder polisen vad som hänt, till exempel genom förhör, undersökning av brottsplatsen och teknisk utredning. Detta kallas förundersökning, och vid Ekobrottsmyndigheten leds förundersökningen alltid av en åklagare. Domstolens uppgift är att pröva om åklagaren med hjälp av utredningen kan bevisa att den åtalade har begått just det brott som åklagaren påstår.

Målsägande kallas den som blivit utsatt för ett brott.

Varför ska jag höras?

Du kallas till domstolen för att höras om det brott du blivit utsatt för. Det du känner till är viktigt och kan ha stor betydelse för domstolens beslut.

Många som ska höras känner ett visst obehag inför besöket i domstolen. Detta brukar i allmänhet gå över under förhöret. Om du är rädd för någon, till exempel den åtalade i ett brottmål, eller om du av någon annan orsak har särskilt svårt för att berätta när en viss person är närvarande, bör du i god tid före rättegången kontakta domstolen. Domstolen kan bestämma att den person som du är rädd för inte får vara närvarande under förhöret.

Rättegången

Om du har kallats till rättegång är du skyldig att komma dit. Det är viktigt att du kommer i rätt tid och till rätt plats, inte bara för att domstolen ska döma rätt, utan också för att en förhandling kostar samhället stora pengar.

Om du inte kommer kan rättegången få ställas in. Detta innebär dock inte att den inte blir av, utan du och alla andra berörda blir kallade till ett nytt tillfälle. Du kan bli skyldig att betala vite eller riskerar att hämtas av polisen om du inte kommer. Du kan till och med få betala kostnader för andra som kommit till domstolen.

Om du har svårt att komma ska du genast ringa eller skriva till domstolen och meddela detta. Giltiga ursäkter kan vara:

  • Avbrott i allmänna kommunikationer,
  • Plötslig sjukdom (meddela domstolen att du är sjuk, läkarintyg krävs alltid)
  • Någon annan hindrande omständighet som man inte kunde förutse.

Arbete eller semester räknas inte som giltig ursäkt.

Kallelsen gäller om inte domstolen meddelar något annat. Ta gärna med dig kallelsen till domstolen. För att bekräfta för domstolen att du har fått kallelsen till rättegången, ska du skriva under och skicka in det svarsbrev som följer med kallelsen. På domstolen kallas detta delgivning.

Domstolen kan bevilja dig ersättning för exempelvis resa till rättegången. Om ersättning beviljas beror på dina inkomster och förmögenhet. För att ansöka om ersättning, fyll i blanketten "Ansökan/beslut om ersättning för inställelse m.m." som du hittar på Sveriges domstolars webbplats.

Sveriges domstolars webbplats

Så här går det till i domstolen

På de flesta domstolar finns ett särskilt väntrum för målsägande och vittnen där du kan vistas, om du inte vill vänta i den stora vänthallen. Fråga i domstolens reception, så får du veta var väntrummet ligger.

Du går in i rättssalen när målet ropas upp och rättegången börjar. Vid förhöret med dig kommer parterna och rätten att ställa frågor till dig. Du ska berätta vad du blivit utsatt för. På vilket sätt du berättar och hur du uttrycker dig har mindre betydelse. Det viktiga är att domstolen får reda på vad som hänt. De människor du möter i domstolen vet hur det kan vara att uppträda i en rättssal för första gången.

Om du som målsägande behöver personligt stöd under rättegången får du ta med en lämplig person som stödperson. Under rättegången sitter du bredvid åklagaren, som också är beredd att hjälpa dig.

Publicerat 2010-09-10. Uppdaterat 2016-05-27

Tala om vem du är

så ger vi dig relevanta sökvägar

Nyheter

Rss

Momsfiffel med ädelmetaller gav fängelsestraff

Stockholms tingsrätt meddelade den 13 juli dom i mål B3030-17, gällande grovt skattebrott. De huvudåtalade, som verkar i metall- och smyckesbranschen, har gjort affärer med ädelmetaller i Sverige via så kallade skenbolag och medvetet redovisat momsen fel med syfte att undgå skatt.

Läs mer

Fällande dom gällande grova insiderbrott Fingerprint Cards

Stockholms tingsrätt meddelade i dag dom mot tre personer, varav två tidigare styrelseledamöter i Fingerprint Cards, gällande insiderbrott. Tingsrätten fäller de tilltalade på samtliga sju åtalspunkter som var uppe till prövning.

Läs mer

Fängelsestraff för grova skattebrott genom svartavlönad arbetskraft vid bygget av Nya Karolina Sjukhuset

Idag meddelade Södertörns tingsrätt dom i det mål (B-13052-16) som rörde grova skattebrott för flera bolag inom bygg- och flyttbranschen. Byggbolagen har haft en betydande del av sina arbetare avlönade svart. Det största av dessa byggbolag har utfört omfattande arbeten på Nya Karolinska Sjukhuset.

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten i medierna

Misstänkt för att ha fifflat med bokföringen

Mannen ska ha struntat i att bokföra alla siffror i företaget mannen var ensam styrelseledamot i. Endast en tiondel av siffrorna återfinns...En man i 60-årsåldern står åtalad vid Falu tingsrätt misstänkt för grovt bokföringsbrott. Under perioden 2008-2011 ska mannen ha struntat i

Läs mer

Tre personer döms för omfattande momsfiffel - 100 miljoner ska ha undandragits

Foto: Terezia Bock / TT Tre personer som handlat med ädelmetaller döms för omfattande momsbedrägerier. Enligt Ekobrottsmyndigheten rör det...som handlat med ädelmetaller döms för omfattande momsbedrägerier. Enligt Ekobrottsmyndigheten rör det sig om systematiskt fiffel i flera

Läs mer

Skyldig slipper straff - brottet preskriberat

Enligt tingsrätten har Ronnebyföretagaren gjort sig skyldig till bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. Men han frias ändå från...konkursen ett faktum. Ekobrottsmyndigheten inledde en förundersökning och de båda delägarna åtalades för bokföringsbrott samt försvårande

Läs mer

"Vilka uppgifter ska vara hemliga för åklagare som utreder misstänkta bidragsbrott?"

ANALYS/DEBATT - av Fredrik Rådman, förvaltningsjurist och f.d. föreläsare i sekretess och hälso- och sjukvårdsjuridikfrån 1983 och återigen se över möjligheten till uppgiftsutlämnande vid ekonomisk brottslighet som riktas mot det allmänna och utgör ett hot

Läs mer

Följ oss här!

Twitter Linkedin