Från enskilda brott till systemhot
Den ekonomiska brottsligheten har under senare år förändrats. Kvalificerade möjliggörare och bolag för att begå brott är några av komponenterna som påverkat utvecklingen. En annan viktig förändring är att ekonomisk brottslighet numera ofta är en integrerad del i annan organiserad brottslighet.
Sju förändringar vi ser
Ekonomisk brottslighet växer i omfattning. Numera kännetecknas den ekonomiska brottsligheten ofta av storskalighet och långsiktighet. Samtidigt bidrar digitaliseringen till att förändringen går fort. Utvecklingen gör att ekonomisk brottslighet skadar vårt samhälle. Den påverkar förtroendet för staten, statsfinanserna och det finansiella systemet. Samtidigt skadar ekonomisk brottslighet våra välfärdssystem.
-
1.
Från att begå brott i sitt bolag – till att bilda bolag för att begå brott
Ekonomisk brottslighet har tidigare ofta handlat om att begå brott i sitt bolag för att tjäna extra pengar. I dag blir det allt vanligare att använda bolag som brottsverktyg. Kriminella entreprenörer tar över bolag som skulle ha avvecklats eller bildar bolag som de anpassar för brottslig verksamhet. Bolagen används antingen för egen brottslig verksamhet eller säljs vidare till andra kriminella. Med bolag öppnas nya brottsarenor, en legitim fasad döljer den brottsliga verksamheten. Ett bolag innebär även möjlighet för huvudmännen att distansera sig från brotten genom så kallade målvakter och bulvaner. Inom kriminella nätverk blir det allt vanligare att använda bolag, ibland i form av komplicerade bolagsstrukturer, för att finansiera brottslig verksamhet. I bolagen tvättar kriminella pengar, sprider riskerna och kan också få ett inflöde av brottsvinster.
-
2.
Från skilda världar – till storskalig och integrerad brottslighet
Ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet betraktades tidigare ofta som skilda världar. Medan ekonomisk brottslighet har beskrivits som brottslighet som sker inom ramen för en näringsverksamhet, har organiserad brottslighet beskrivits som brottslighet som bedrivs utanför sådana strukturer. Men i takt med att bolag har blivit viktiga verktyg för att begå brott, har det blivit svårare att dra en skarp gräns. I dag finns en tydlig överlappning mellan ekonomisk brottslighet och den övriga organiserade brottsligheten. Resultatet blir storskalig och samhällshotande brottslighet där organiserade grovt kriminella drar nytta av den lukrativa ekonomiska brottsligheten, samtidigt som aktörer inom ekonomisk brottslighet får tillgång till våldskapital.
-
3.
Från att utnyttja välfärden – till att äga bolag i den
Tidigare förekom att bidrag utnyttjades av enskilda kriminella. I dag är kriminella även involverade på andra sätt i vår välfärd. Det kan handla om att äga och driva hem för utsatta barn och vuxna, vårdcentraler, apotek och tandläkarmottagningar. De kriminella missbrukar välfärdssystemen när de fakturerar och får betalt för vård som inte utförts. Staten går samtidigt också miste om många miljarder kronor i skatter och avgifter som inte betalas in.
-
4.
Från att behöva kunskap – till att sälja kunskap
För att kunna genomföra storskalig ekonomisk brottslighet behöver kriminella kunskap om hur systemen ser ut. Här spelar så kallade möjliggörare en viktig roll för brottsligheten och efterfrågan på dem ökar. Möjliggörare kallas de personer som antingen omedvetet delar med sig av sin kunskap eller medvetet säljer sina tjänster för att möjliggöra brott. Det handlar vanligtvis om yrkespersoner med kunskap som är värdefull för brottslig verksamhet, som till exempel advokater, skattejurister, banktjänstemän, fastighetsmäklare, bolagsförmedlare eller anställda vid myndigheter.
-
5.
Från att ha en insider – till att driva bolaget
Att kriminella försöker hitta en insider i branscher där de är i behov av information som kan användas i brottslig verksamhet, är sedan tidigare ett känt och allvarligt problem. Men i dag blir det allt vanligare att kriminella registrerar och driver egna bolag. Det kan till exempel handla om finansbolag, indrivningsbolag eller bolag inom juridisk eller finansiell rådgivning.
-
6.
Från kontanter – till ett världsomspännande digitalt penningsystem
Att flytta pengar mellan olika konton går i dag snabbt. Men eftersom pengar går att spåra i det legala systemet, väljer kriminella att också använda den digitala världens kryptoflöden som är betydligt svårare att spåra. På samma sätt innebär internationaliseringen, där pengar enkelt kan förflyttas mellan olika konton i olika delar av världen, att det blir svårare att följa och spåra de kriminellas pengar.
-
7.
Från rån och narkotikahandel – till arbetslivskriminalitet
Att bryta mot lagar och regler som rör arbetsmarknaden och ägna sig åt arbetslivskriminalitet har blivit allt vanligare bland kriminella. Arbetslivskriminalitet är svårt att upptäcka och kan innebära både lägre straff och större brottsvinster än annan grov brottslighet. Det gör att den organiserade brottsligheten i allt högre utsträckning utnyttjar utsatta arbetstagare som ett medel för att kunna begå till exempel skattebrott, bokföringsbrott och penningtvättsbrott. Arbetslivskriminaliteten påverkar den sunda konkurrensen negativt och kostnaden för brottsligheten innebär ett hot mot finansieringen av Sveriges välfärd.
Mer om ekobrott
- Ekonomisk brottslighet, ekobrott, är brottslighet som sker inom ramen för en näringsverksamhet. Brottsligheten begås ofta kontinuerligt och systematiskt.
- Ekonomisk brottslighet inbegriper olika typer av brott med ekonomisk vinning som motiv. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.
- Till följd av ekonomisk brottslighet går staten årligen miste om skatter och avgifter på många miljarder kronor, pengar som kunde gått till exempelvis skolor, infrastruktur, vård och omsorg.
- Ekonomisk brottslighet påverkar också den sunda konkurrensen negativt, när bolag som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet kan konkurrera ut de näringsidkare som följer lagar och regler.
- Den ekonomiska brottsligheten utgör ett allvarligt samhällsproblem som ytterst drabbar medborgarna.