”Samhället behöver öka motståndskraften”

Ekonomisk brottslighet berör och drabbar oss alla. När kriminella stjäl skattemedel av staten är vi alla förlorare. Dels för att vi inte får den välfärd vi ska få för den skatt vi betalar, dels för att de kriminella använder våra skattemedel för att finansiera annan brottslighet. Det är en dubbel förlust för  samhället.

Samtidigt innebär den brottsliga verksamhet som kriminella bedriver genom bolag att konkurrensen i näringslivet snedvrids. Något som får både långsiktiga och allvarliga konsekvenser.

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige blir allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Det är en utveckling som går fort och den går åt fel håll.

Den kriminella ekonomin uppskattas i dag omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen och den växer. Mörkertalet är stort. Drivkrafterna bakom den ekonomiska brottsligheten – låg upptäcktsrisk och stora brottsvinster – får stora konsekvenser för det finansiella systemet och den ekonomiska stabiliteten. När ekonomisk brottslighet drabbar vår gemensamma välfärd och utmanar strukturerna byggda på tillit som vi har i Sverige, då innebär den också risker för vår demokrati.

Ekonomisk brottslighet riktar, likt annan organiserad brottslighet, in sig på områden där stora förtjänster är möjliga. Ekobrottsmyndigheten ser att kriminella har ett ökat fokus på välfärdssystemen, bank- och kreditinstitut, premiepensionssystemet samt stora bygg- och infrastrukturprojekt. Här begår de skattebrott, bokföringsbrott och näringspenningtvätt, men även bedrägerier och annan brottslighet.

Brottsupplägg inom ekonomisk brottslighet innefattar numera ofta komplicerade bolagsstrukturer där bolagen företräds av så kallade målvakter och där utnyttjade identiteter är centrala. Bakom uppläggen finns kriminella med hög förmåga som ofta planerar långsiktigt och strategiskt. Många av dem ingår också i annan organiserad brottslighet och vissa tillhör där det ledande skiktet. I bolagen, som många gånger kan liknas vid en bolagskoncern med ett moderbolag i toppen och flera mindre bolag i botten, kan brottslingarna tvätta brottsvinster i närmast industriell skala. Ofta finns internationella kopplingar och så kallade möjliggörare med i bilden. Vinsterna är stora, ibland hundratals miljoner kronor i ett enskilt bolagsupplägg.

När individer inom annan organiserad brottslighet använder sig av ekonomisk brottslighet uppstår en  situation med multikriminella som driver apotek, vårdcentraler och hem för utsatta barn och vuxna. Eller som bildar bolag i till exempel bygg- eller restaurangbranschen där de ägnar sig åt arbetslivskriminalitet. Det är en oacceptabel ordning.

Att förebygga och bekämpa denna brottslighet är därför avgörande. Det måste bli svårare att starta eller ta över ett bolag för att använda det för ekonomisk brottslighet och svårare att utnyttja andra människors identiteter. Samtidigt måste det bli lättare att kontrollera bolag och dess företrädare, såväl för privata som offentliga aktörer. Det handlar också om att upphandlingar måste utföras på ett sätt så att inte organiserad brottslighet släpps in, att tillsyn och kontroller ska fungera väl och att påföljderna för ekonomisk brottslighet behöver ses över.

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet. Våra poliser och andra medarbetare inom underrättelseverksamheten samlar in upplysningar och gör analyser för att upptäcka och förhindra brott, våra åklagare leder arbetet med att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet och den brottsförebyggande verksamheten säkerställer att myndighetens samlade kunskap kommer till nytta i andra myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv. Ekobrottsmyndigheten ingår också i olika samarbeten mot exempelvis organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet.

Den ekonomiska brottslighetens utveckling innebär ett hot mot vårt samhälle. Hela samhället behöver därför bygga motståndskraft. Vi behöver arbeta tillsammans mot ekobrott.

Rikard Jermsten, generaldirektör