Start of content

Slopad revisionsplikt bidrog till ekonomisk brottslighet

Företagens lönsamhet och tillväxt har inte förbättrats med slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen. Däremot har den rapporterade sysselsättningen minskat och kriminella använder aktiebolag som brottsverktyg i ökad omfattning.

De senaste åren har myndigheterna satsat på mer service än på kontroll, ändå har inte företagarna blivit bättre på att betala lagstadgade skatter och avgifter eller upprätta korrekta årsredovisningar.

Riksrevisionen lyfter i sin rapport ”Avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag”, publicerad i dag den 21 december, fram hur den avskaffade revisionsplikten för de minsta aktiebolagen inte har fått önskad effekt. Ekobrottsmyndigheten välkomnar Riksrevisionens granskning.

Henrik Lundin– Resultaten stämmer väl överens med vår kunskap om hur företag kan användas som brottsverktyg samt hur risken för oegentligheter i företagsformen har ökat. När kontrollen inte är tillräckligt omfattande kan företagare lämna felaktiga eller vilseledande uppgifter under lång tid, ibland flera år, innan de stoppas av ett näringsförbud eller en konkurs, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten.

Larm om ökad brottslighet

Ekobrottsmyndigheten publicerade EBM-rapporten ”Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten i små bolag ” i juni 2016. Här redovisades flera negativa konsekvenser av den slopade revisionsplikten. Ekobrottsmyndigheten ser samma mönster 2017. Förekomsten av bolagshärvor där målvakter används som ett filter mot den verkliga huvudmannen är vanligt förekommande i de ärenden som utreds. Inte sällan förekommer olika brottstyper, till exempel bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt, sida vid sida i samma utredning.

Revisorer har rapporteringsskyldighet vid misstanke om brott. Det var påtagligt hur anmälningarna från revisorerna minskade efter att revisionsplikten hade avskaffats. Även antalet orena revisionsberättelser som sänts in till Skatteverket har minskat.

– Vi har vid återkommande tillfällen uppmärksammat problematiken som följde när det både blev billigare att starta aktiebolag och revisionsplikten avskaffades. Vi som arbetar på Ekobrottsmyndigheten har känt till att det är företagare i de kontantintensiva branscherna som i högre grad valt att välja bort revisorns insyn och granskning, säger Henrik Lundin.

Effektmätningen som Riksrevisionen nu gjort grundar sig på kvantitativa och kvalitativa data från myndigheter och upplysningsföretag. Riksrevisionen har gjort ett representativt urval och studerat 11 000 företag som kunde välja bort revisorn när plikten avskaffades 2010. Då uppgick den genomsnittliga kostnaden för revision och administration till cirka en procent av bolagens nettoomsättning. Av dessa bolag valde 26 procent bort revisorn. Jämfört med de branschkollegor som valde att fortsätta med revisor, minskade därefter både lönsamhet och sysselsättning de kommande fem åren. I de bolag som valde bort revisorn sjönk både lönsamhet och sysselsättning jämfört med de nivåer som de själva rapporterat tidigare under perioden 2007-2010.

Oredovisade intäkter ett vanligt brott

Fredrik Holmberg– Vi har fått bekräftat det vi har sett i våra brottsutredningar. Vi vill uppmärksamma omvärlden på att det behövs ett högre inslag av kontroll för att försvåra för dem som använder företag som brottsverktyg, jobbar utan kvitto och snedvrider konkurrensen, säger Fredrik Holmberg, vikarierande generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten, som vill passa på att lyfta vikten av samverkan med andra aktörer i samhället.

 

Förebygger och förhindrar brott

EBM arbetar på flera plan tillsammans med exempelvis bransch- och företagarorganisationer, kreditupplysningsföretag, banker samt myndigheter som Skatteverket, Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten med flera för att förebygga och förhindra brottslighet.

Stefan Lundberg, samordnare för det brottsförebyggande arbetet på Ekobrottsmyndigheten, förklarar behovet av kontroll som en del av arbetet som bidrar till att människor låter bli att begå brott.

Stefan Lundberg– Den ekonomiska brottsligheten bekämpas både med morot och piska. Gör det enkelt att göra rätt, men låt det kosta om det blir fel. Det är summan av de kontrollerande åtgärderna som spelar roll. Revisorns roll, om man betraktar den ur ett kriminologiskt perspektiv, är att vara en av flera ”kapabla väktare”. Om just den väktaren tas bort, måste väktaren ersättas av annat som avskräcker från brott, säger han.

Riksrevisionen levererar kritik mot en rad myndigheters kontrollfunktioner och konstaterar att de stödjande verktyg som tagits fram inte fungerat så bra som tänkt. Mer information har inte fått företagarna att ändra beteende. Inte bara användarvänlighet och service utan även kontroll behövs för att värna om både samhällets gemensamma resurser men även om ett sunt och rättvist företagsklimat.

Riksrevisionens granskning

Här är rapporten som Ekobrottsmyndigheten upprättade i juni 2016. Det är en sammanställning av ett urval av anmälningar till Ekobrottsmyndigheten där man särskilt undersökt om avskaffandet av revisionsplikten har inverkat på den ekonomiska brottsligheten.

Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag (2016)

Vilka bolag handlar det om?

I praktiken innebar avskaffandet av revisionsplikten 2010 att revisionen blev frivillig för de aktiebolag som inte överstiger mer än ett av följande tre gränsvärden:

  • 3 miljoner kronor i nettoomsättning
  • 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
  • 3 anställda

Ekobrottsmyndighetens nuvarande önskelista som avser små aktiebolags årsredovisningar:

  • Årsredovisningar bör lämnas till Bolagsverket digitalt
  • Bolagsverket får möjlighet att kontrollera och anmäla misstanke om brott, både till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. (Önskning delvis uppfylld)
  • Korta tiden för att upprätta årsredovisning efter årets utgång. I ett första steg från dagens sex månader till fyra. I bolag utan revisor skulle kraven kunna vara hårdare eftersom dess bolag inte behövs extra tid för en revisionsprocess.
  • Om bolaget inte har revisor ska det framgå om det har redovisningskonsult.

För ytterligare information, kontakta:

Stefan Lundberg, chefsåklagare

Tel: 010 - 562 91 18
E-post: stefan.lundberg@ekobrottsmyndigheten.se

Henrik Lundin, strategisk ekorevisor

Tel: 010 - 562 91 72
E-post: henrik.lundin@ekobrottsmyndigheten.se

Publicerat 2017-12-21. Uppdaterat 2017-12-21

Tala om vem du är

så ger vi dig relevanta sökvägar

Offentlighet och sekretess

Här hittar du information om vad som gäller för tillämpning av offentlighetsprincipen, sekretess och annat.

Till sidan om offentlighetsprincipen

Om förundersökningssekretess

Avgiftsförordningen

Vid begäran om att ta del av allmän handling utgår normalt avgift för kopiering enligt avgiftsförordningen (SFS 1992:191):

Tio första sidorna: 50 kr
Varje sida därutöver: 2 kr

Webbplats för lärare och ungdomar

På Ekobrott.se kan du läsa mer om ekonomisk brottslighet, de effekter de har på samhället och om Ekobrotts-myndighetens arbete med att förebygga, utreda och åtala. Webbplatsen riktar sig främst till lärare, ungdomar och studenter.

Till ekobrott.se