Hovrättsdom gällande ekonomisk brottslighet kring Söderledstunneln

Hovrättsdomen kring ekonomisk brottslighet som förekommit i samband med renoveringen av Söderledstunneln i Stockholm meddelades igår onsdag den 29 april. Hovrätten ogillade åtalet avseende grovt bedrägeri, men dömde fyra av fem personer för grova bokförings- och skattebrott. Vidare dömdes företagsbot i två fall ut på 1 miljon kronor. Tre av de tilltalade blev också belagda med näringsförbud.

Målet har gällt grovt bedrägeri för 27,4 miljoner kronor i samband med renoveringen av Söderledstunneln där Stockholm stad stod som beställare.

Bedrägeriet ska enligt åtalet ha skett i tre led med en osann fakturering för påstått utfört arbete i tunneln från underentreprenör till entreprenör och sedan vidare till Stockholm stad. Underentreprenören har i sin tur mottagit osanna fakturor från ett bolag som drevs av en man som i Söderledstunnelnprojektet var projektledarens högra hand. Denne man har sedan låtit betalningen för fakturorna gå in på sitt privata konto. Faktureringen mellan entreprenören och Stockholm stad har följt en betalplan vilket medfört att fakturorna inte varit specificerade.

Hovrätten har kommit fram till att faktureringen mellan underentreprenör och entreprenör samt mellan ”den högra handens” bolag och underentreprenören är styrkt såsom varandes osann. Däremot anser hovrätten att då det inte från åklagarsidan, på grund av att faktureringen följt en betalplan, går att peka ut de fakturor mellan entreprenören och Stockholm stad som helt eller delvis är osanna finns inget individualiserat gärningsmoment som svarar mot brottsrekvisitet vilseledande.

Kammaråklagarna Elisabeth Börjesson och Ove Lundgren vid Ekobrottsmyndigheten har båda arbetat med målet och är besvikna på domen.  

– Jag menar att hovrätten har hamnat fel i sitt resonemang utifrån hur konstruktionen av ett bedrägeri ofta ser ut. Hovrätten konstaterar först att en osann fakturering skett till entreprenören som betalt dessa med pengar som kommit från Stockholm stad. Att hovrätten då menar att vilseledande inte går att styrka med ovan resonemang innebär att det är omöjligt att få en entreprenör fälld för bedrägeri då faktureringen sker utifrån en så kallad betalplan, menar Elisabeth Börjesson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Vidare anser åklagaren att hovrätten hamnat helt snett när en av de tilltalade får endast 8 månaders fängelse för grovt bokföringsbrott bestående i bokföring av osanna fakturor uppgående till 27,4 mkr.