Samhällets sårbarheter
Den ekonomiska brottslighetens utveckling kräver att de brottsförebyggande insatserna ökar. En viktig del i det arbetet är att identifiera sårbarheter i samhället som utnyttjas av kriminella – och åtgärda dessa.
Sårbarheter och åtgärder
Ekonomisk brottslighet har under de senaste åren förändrats. Utvecklingen, där brottslingarna utnyttjar att den svenska samhällsstrukturen bygger mer på tillit än faktisk kontroll och snabbt ändrar sina tillvägagångssätt, ställer nya krav på vårt samhälle. Vi behöver därför gemensamt stärka det förebyggande arbetet. Ekobrottsmyndigheten har sammanställt exempel på sårbarheter som kan påverka brottslighetens utveckling och områden inom vilka det finns behov av åtgärder. Kring flera av sårbarheterna pågår det redan i dag ett arbete för att undanröja de brister som kriminella utnyttjar. Det kan handla om att se över lagstiftning, förändra tillsyn och göra bättre kontroller. I arbetet med att utveckla och förbättra tillsyn och kontroller kommer artificiell intelligens att innebära nya möjligheter.
-
Företag som brottsverktyg
Det sker få kontroller när nya företag registreras i Sverige. Det här gör det enkelt för kriminella att få tillgång till företag som kan användas som brottsverktyg. Företagen kan till exempel användas för omfattande penningtvätt, kreditbedrägerier och skattebrott som kan generera stora brottsvinster.
Genom att köpa redan existerande bolag via bolagsförmedlare kan kriminella dessutom snabbt få tillgång till en stor mängd företag. På så sätt undviker de även vissa av de kontroller som görs när ett nytt bolag till exempel vill öppna ett bankkonto eller ansöker om att registreras för skatt.
Samtidigt utförs viktig verksamhet, som bland annat ska förhindra ekonomisk brottslighet, av privata aktörer. Det kan vara revisorer, redovisningskonsulter och lönekonsulter. När denna verksamhet utförs bristfälligt, eller till och med samarbetar med kriminella, möjliggörs brott. För att bidra till att förhindra detta skulle det därför behövas en ordning för auktorisering och tillsyn av fler yrkesgrupper.
För att försvåra för kriminella att använda företag som brottsverktyg behöver också balansen mellan service och kontroll i samband med till exempel nyregistrering av företag, förändringar i ett företags företrädarkrets och kreditgivning dimensioneras så att det finns tillräckliga förutsättningar att motverka ekonomisk brottslighet. Myndigheter behöver också dela uppgifter och i högre grad ta ett gemensamt ansvar för att de register som är aktuella bland annat vid företagsregistreringar blir så korrekta som möjligt.
Andra åtgärder handlar om att förenkla processen för att avveckla ett bolag och se över reglerna för bolagsförmedling. Det finns också behov av att se över och stärka de regelverk och institutioner som på olika sätt motverkar penningtvätt. Likaså behöver kunskapen om och möjligheterna att upptäcka och agera mot penningtvätt via företagskonton öka.
-
Svårt att kontrollera företag
Att kunna söka information om företag och dess företrädare på ett effektivt sätt är avgörande för att motverka ekonomisk brottslighet och stoppa kriminella vid tillståndsprövning, upphandling och avtalsuppföljning. Det gäller både offentliga verksamheter och det privata näringslivet.
En svårighet i sammanhanget är att det finns tekniska och juridiska hinder för att dela information. Vissa associationsformer, som till exempel handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, har också ett regelverk som försvårar insyn i verksamheten och kring vem som företräder den.
Samtidigt är tilliten stor till att uppgifterna som finns i myndigheters register är korrekta. Om registren innehåller felaktigheter ger kontrollerna inte effekt, och beslut kring till exempel tillstånd eller vem man gör affärer med riskerar att bli fel.
För att stärka offentliga och privata aktörers brottsförebyggande kontroller av bolag och företrädare krävs både rättsliga och tekniska möjligheter till informationsdelning. Det måste bli enklare att göra dessa kontroller. En lösning skulle vara en samlad integritets- och kvalitetssäkrad informationspunkt, som bland annat tillgängliggör beslut från myndigheterna och domar från domstolarna. Det behöver också fortsatt ske en anpassning av myndigheternas registerlagstiftningar för att möjliggöra nödvändig personuppgiftshantering i brottsförebyggande syfte.
Det finns också behov av att utreda om onoterade bolag ska ha digitala aktieböcker och hur dessa ska hållas samlade och tillgängliga på ett integritetssäkert sätt. En annan åtgärd att överväga är om också handels- och kommanditbolag ska vara skyldiga att rapportera årsredovisning och ägarförhållanden till Bolagsverket. Även transparensen av och kontrollen av stiftelser och föreningar som bedriver näringsverksamhet och tar emot offentliga medel behöver öka.
-
Utnyttjande av identiteter
Att använda andras eller helt oriktiga identiteter för att begå ekonomisk brottslighet sker i stor omfattning. Brister i kontrollsystemen kring identitetshandlingar och tillgången till digitala verktyg gör det enkelt att agera i någon annans namn.
I dag går det att starta och bedriva företag helt digitalt och kontrollerna av vem som faktiskt använder en e-legitimation eller agerar i ett bolags namn är svaga. Ytterligare en sårbarhet är att bolag och identiteter kan utnyttjas på distans från andra länder, vilket gör det ännu svårare att utreda och lagföra brott.
För att motverka detta behöver både offentliga och privata aktörer arbeta mer systematiskt med att förhindra att identiteter missbrukas. Det finns behov av en övergripande översyn av lagstiftningen, ökad kunskap om missbruket och skärpta kontroller, såväl i offentlig som privat verksamhet, för digital och fysisk identifiering. När en utnyttjad identitet upptäcks behöver det rapporteras till ansvariga myndigheter.
Kopplingen mellan biometriska uppgifter och identitetsnummer behöver stärkas. Ökade krav behöver också ställas på att använda biometriska uppgifter, som till exempel ansiktsigenkänning och fingeravtryck, vid digital identifiering. Det behöver även oftare ställas krav på personlig inställelse och fysiska möten där legitimering sker.
Ytterligare en åtgärd är att kännedomsbedömningar av kunder i den finansiella sektorn görs på ett sätt som i högre grad motverkar utnyttjandet av oriktiga identiteter.
-
Omfattande arbetslivskriminalitet
Arbetslivskriminalitet är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Arbetstagare med svag position utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslivskriminaliteten påverkar också märkbart den sunda konkurrensen, bland annat på grund av att skatter och avgifter inte betalas korrekt.
När det finns flera underentreprenörer i olika led blir det också svårt att upptäcka och utreda brottsligheten och det kan vara otydligt vem som slutligen ska betala skatter och avgifter eller ta ansvar för arbetsmiljön. Ibland är det också svårt att fastställa om företaget och arbetstagarna är skyldiga att betala skatt i Sverige. Till exempel ska EU-medborgare som arbetar i Sverige själva meddela det och det behöver ske först efter 183 dagar. Detta är något som utnyttjas av kriminella.
Ett sätt att motverka arbetslivskriminalitet är att se över vilket ansvar beställaren eller huvudentreprenören har eller bör ha för att säkerställa att leverantörer i alla led följer lagar och regler. Andra åtgärder är en generell översyn av regelverket kring utländska bolag och arbetstagare, för att myndigheterna ska veta vilka som verkar i Sverige. Här kan de lösningar som finns i övriga nordiska länder för att tidigt upptäcka och agera mot arbetslivskriminalitet övervägas.
En samlad integritets- och kvalitetssäkrad informationspunkt, som bland annat tillgängliggör beslut och domar, skulle i det här sammanhanget göra det möjligt för privata och offentliga aktörer att bättre kunna kontrollera om företag uppfyller vissa krav som ställs i lagar och andra regelverk.
-
Brister i offentliga upphandlingar
Varje år gör myndigheter, kommuner och regioner offentliga upphandlingar för mer än 900 miljarder kronor. Till exempel anlitas privata företag för att utföra delar av kommuners verksamhet. Det kan handla om allt från att ta hand om miljöfarligt avfall till sociala omsorgstjänster.
Systemet för och hanteringen av offentliga upphandlingar har i dag inte tillräckligt stor motståndskraft mot kriminella aktörer. För att genomföra bättre kontroller i samband med upphandling och uppföljning av avtal behöver kunskapen öka och resurser avsättas hos myndigheter, kommuner och regioner. Avtalen måste också vara utformade så att de ger möjlighet att agera när lagar och andra regler inte följs, och uppföljningen av avtalen behöver förbättras väsentligt.
En sårbarhet i sammanhanget är att det ofta är leverantören själv som intygar att lagar, regler och villkor i avtal följs, genom så kallad sanningsförsäkran. Det bidrar till att det i vissa branscher har blivit svårt för företag som följer lagar och regler att vinna anbud.
-
Kriminella i välfärdssektorn
Det finns kriminella aktörer som både infiltrerar och utnyttjar välfärdssystemen genom att bedriva verksamhet inom till exempel vård, skola och omsorg. Brister i kontrollsystemen gör det möjligt att begå ekonomisk brottslighet genom att fakturera för tjänster som inte utförs eller som är av mycket lägre kvalitet än vad som tas betalt för. Samtidigt kan vinster döljas eller föras utur verksamheten utan att beskattas.
För att motverka detta behöver tillstånds- och tillsynsmyndigheternas resurser, uppdrag och verktyg ses över så att de bättre kan upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet. Fler offentligt finansierade verksamheter inom välfärden bör också vara tillståndspliktiga och ökade krav behöver ställas på avtalsförhållanden och tillstånd.
För att öka kontrollen över offentligt finansierade verksamheter behöver ytterligare sekretessbrytande bestämmelser införas på bland annat hälso- och sjukvårdsområdet. Möjligheterna att ta del av beslut och upptäckta brister som andra offentliga aktörer har identifierat behöver förbättras.
Genom att öka kunskapen om hur avtal kan utformas och följas upp kan offentliga aktörer i högre utsträckning upptäcka och förebygga brott och andra brister. Det finns också behov av ökad oberoende insyn i bolag som finansieras av offentliga medel.
-
Straff i proportion till brottens allvar
När brottsligheten förändras och utvecklas måste även samhällets motåtgärder och reaktioner på brotten utvecklas. Straffskalorna för ekonomisk brottslighet är inte längre anpassade till dagens förhållanden och återspeglar inte de grova ekonomiska brottens allvar. Påföljderna framstår många gånger som mindre rimliga i förhållande till andra brott.
Möjligheten att kunna rubricera de grövsta formerna av ekobrott som synnerligen grova, till exempel i fråga om skattebrott och bokföringsbrott, behöver utredas. Även högre straffskalor för grova ekonomiska brott bör övervägas.
Med påföljder som är bättre anpassade till brottens allvar ökar också effektiviteten i brottsbekämpningen. Detta eftersom det för med sig utökade möjligheter att använda straffprocessuella tvångsmedel som till exempel häktning och olika former av elektronisk övervakning och avlyssning vid misstankar om brott.