Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Visselblåsarfunktion

Ekobrottsmyndighetens interna visselblåsarkanal är till för att rapportera misstänkta allvarliga missförhållanden inom EBM. Här kan du tryggt rapportera om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Sedan december 2021 finns en ny visselblåsarlag. Från och med 17 juli 2022 ska myndigheter och vissa företag ha interna och externa visselblåsarkanaler på plats. Lagens syfte är att skydda personer som anmäler missförhållanden, i arbetsrelaterade sammanhang, som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Med missförhållanden menas till exempel misstanke om korruption, muta, andra ekonomiska oegentligheter, jäv, förtroendeskadliga bisysslor, ageranden eller kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter.

Nedan finns samlad information som du kan behöva känna till för att anmäla missförhållanden.

Vem kan anmäla?

Utöver anställda på EBM omfattas även andra som utför arbete under myndighetens kontroll och ledning. Det kan exempelvis vara egenföretagare, konsulter, volontärer eller praktikanter.

Den som anmäler kan göra detta anonymt men frågan kan bli svårare att utreda och vid en eventuell brottsutredning kan anonymitet aldrig garanteras.

Det här kan du anmäla

Du kan anmäla missförhållanden på EBM som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram i enlighet med lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen.

Information som rör dina egna arbets- eller anställningsförhållanden omfattas endast i undantagsfall av lagen, det vill säga när det rör sig om ett mycket allvarligt missförhållande. Visselblåsarfunktionen ska inte användas för att anmäla mindre förseelser eller allmänt missnöje och klagomål.

Du kan även använda den interna rapporteringskanalen för att anmäla missförhållanden som exempelvis strider mot EU-regler, till exempel dataskyddsförordningen eller andra nationella regler som kompletterar EU-regler.

Vem ansvarar för funktionen

Det är överåklagaren och de vice överåklagarna vid överåklagarens kansli som tar del av och hanterar inkomna anmälningar. Beroende på frågans innehåll kan anmälan därefter lämnas vidare för utredning till en annan funktion inom myndigheten som hanterar en sådan fråga. I vissa fall kan anmälan lämnas vidare för att hanteras utanför myndigheten. Det gäller främst om anmälan innehåller påstående om brott eller handlar om myndighetens högsta ledning.

Dessa uppgifter behöver du lämna

Du behöver beskriva vad missförhållandet består i, var missförhållandet finns (avdelning, plats) och vad du har för anknytning till EBM. Föreslå även tid för ett möte om du vill rapportera muntligt.

Det här händer efter anmälan

Efter att du har lämnat in anmälan får du en bekräftelse på att din rapportering är mottagen. Inom tre månader får du även en återkoppling om hur ärendet behandlats. Observera att du inte får någon bekräftelse om du har anmält anonymt eller om vi har anledning att anta att en bekräftelse skulle kunna avslöja din identitet.

Skydd för dig som lämnar uppgifter

Som anmälare omfattas du av två olika rättigheter; meddelarfrihet och anskaffarfrihet. Meddelarfrihet innebär en rätt för var och en att kunna vända sig till grundlagsskyddad media, till exempel en journalist och lämna uppgifter för publicering. Alla som lämnar uppgifter till media har ett anonymitetsskydd som innebär att den som tar emot tipset inte får avslöja källan om uppgiftslämnaren vill vara anonym. Man får heller inte efterforska vem som lämnade uppgifterna och inte heller straffa den som lämnat uppgifter, förbud mot repressalier.

Anskaffarfriheten innebär en rätt för var och en att anskaffa information för att senare kunna lämna den vidare inom ramen för meddelarfriheten.

Huvudregeln är att identitetsuppgifter om dig som rapporterar omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen och är även skyddade enligt visselblåsarlagen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att avslöja rapportörens identitet. Du får i så fall information om det. Du som rapporterar är också skyddad mot repressalier. Det finns även bestämmelser om ansvarsfrihet som syftar till att möjliggöra rapportering när det finns regler om tystnadsplikt eller hinder mot att inhämta information.

Hur behandlas personuppgifter?

Reglerna i visselblåsarlagen kompletterar de bestämmelser om behandling av personuppgifter som finns i dataskyddsförordningen. Vid behandling av personuppgifter enligt visselblåsarlagen framgår att även lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, till exempel förordning med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, gäller om inte annat följer av visselblåsarlagen eller andra föreskrifter som meddelats till visselblåsarlagen.

Personuppgifter får bara behandlas om behandlingen är nödvändig för ett uppföljningsärende enligt visselblåsarlagen. Vad som avses med uppföljningsärende framgår av lagen. Vidare gäller att personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en viss rapport om visselblåsning inte får samlas in och snarast möjligt ska raderas om de samlats in av misstag.

Det är endast personer som är behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter som får ha tillgång till personuppgifter som behandlas i ett sådant ärende.

Lagringstider

Personuppgifter får inte behandlas längre än två år efter att uppföljningsärendet avslutats. För myndigheter hindrar det inte att myndigheten arkiverar och bevarar allmänna handlingar där personuppgifter förekommer eller att arkivmaterial lämnas till en arkivmyndighet.

Personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en viss rapport får inte samlas in och ska raderas snarast möjligt om de har samlats in av misstag.

Lämnas personuppgifter ut till andra mottagare?

Om det vid handläggningen av ett uppföljningsärende bedöms finnas skäl för en annan myndighet eller en annan enhet inom myndigheten att vidta fortsatta åtgärder med anledning av det som har framkommit i ärendet, ska de uppgifter som är nödvändiga för att åtgärden ska kunna vidtas lämnas till den andra myndigheten eller enheten. I vissa fall kan det vara nödvändigt att avslöja din identitet. Du får i så fall information om det.

Allmänna handlingar kan lämnas ut enligt offentlighetsprincipen till journalister och enskilda som begär att få ta del av allmänna handlingar. Sekretess gäller dock i ett ärende om uppföljning enligt visselblåsarlagen för personer som rapporterar om missförhållanden, för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den rapporterande personen, om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.

Extern visselblåsarkanal

Regeringen har utsett ett antal myndigheter som genom externa rapporteringskanaler ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom sitt utpekade ansvarsområde. Behöriga myndigheter är bland annat Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Integritetsskyddsmyndigheten. Hela listan över ansvariga myndigheter finns i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Ekobrottsmyndigheten har utsetts som behörig myndighet att ta emot rapporter om missförhållanden gällande EU:s finansiella intressen, ofta så kallade EU-bedrägerier.

Rapportera EU:s överträdelser kring EU-medel (Öppnas i en ny flik)

Så här anmäler du

Det finns olika sätta att anmäla missförhållanden.

  • Rapportera skriftligt 

    Du kan antingen skicka brev eller lämna in en skriftlig anmälan.

  • Rapportera muntligt

    Du kan även kontakta överåklagaren eller någon av de vice överåklagarna via vår växel 010-562 00 00.

Rapportera överträdelser kring EU-medel