Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Borgenärsbrott

Borgenär kallas en person som har lånat ut pengar eller som har ett krav på betalning mot en annan person, en så kallad gäldenär. Här beskriver vi de fyra vanligaste brotten mot borgenärer.

Låt oss börja med ett exempel:

Kalle lånar ut 150 000 kronor till sin svägerska Anna, som driver en restaurang. Hon vill renovera restaurangköket. Kalle är då borgenär. Anna å sin sida är gäldenär. Kalle litar på sin svägerska och bryr sig inte om att titta närmare på hennes bokföring. Han vet därför inte att restaurangen har gått riktigt dåligt de senaste åren och att Anna är på obestånd. Det betyder att hon sedan en lång tid tillbaka har haft stora problem med ekonomin.

Kalle och Anna är ju båda fysiska personer, men en borgenär och en gäldenär kan också vara juridiska personer. Juridiska personer består av bolag i olika former som till exempel aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser.

Läs mer om juridisk person

Vara på obestånd

Borgenärsbrott begås som regel när näringsidkaren – i det här fallet Anna, eller företaget har ekonomiska problem och därför inte kan betala igen sina skulder. Problemen har dessutom pågått ett tag, det handlar alltså inte om tillfälliga betalningssvårigheter. Det kallas att näringsidkaren eller företaget är på obestånd.

Skadar borgenärer

Vissa åtgärder som vidtas när ett obestånd föreligger, eller när det finns risk för obestånd, kan vara straffbara om de skadar borgenärerna. Anna riskerar alltså straff om hon, för att lösa sina ekonomiska problem, börjar vidta åtgärder som på något sätt skulle kunna skada Kalle eller hans verksamhet ekonomiskt. Ett exempel på en sådan åtgärd är om Anna väljer att betala en viss borgenär trots att den skulden egentligen inte är förfallen till betalning och det samtidigt finns andra borgenärer som har rätt till betalning före den som Anna väljer.

Ljuga om tillgångar

Borgenärsbrott kan också begås genom att gäldenären – Anna i det här fallet, till exempel inför eller under en konkurs gör sig av med tillgångar eller lämnar oriktiga uppgifter om tillgångar och skulder. Ett annat exempel är om hon försvårar Kronofogdens arbete genom att lämna oriktiga uppgifter till myndigheten när egendom ska utmätas och säljas för att betala skulder.

Bokföringsbrott

När vi pratar om borgenärsbrott bör vi även nämna bokföringsbrott, eftersom det ingår i samma brottskategori. Att det finns bokföring i en näringsverksamhet är nödvändigt för att olika externa intressenter ska kunna skapa sig en bild av hur verksamheten går ekonomiskt. De som kan ha ett intresse av detta är till exempel banker, anställda och myndigheter – samt just borgenärerna, eller fordringsägarna som de ibland också kallas.

Läs mer om bokföringsbrott

Bild: Istock

Fyra borgenärsbrott

  • 1. Oredlighet mot borgenär

    En person som lånar pengar av någon kallas gäldenär. En person som lånar ut pengar till någon kallas borgenär. Om gäldenären har eller riskerar att få ekonomiska problem men ändå agerar på ett sätt som gör att borgenären riskerar att inte få tillbaka sina pengar, kan gäldenären göra sig skyldig till brottet oredlighet mot borgenär.

  • 2. Försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning

    Om en gäldenär, det vill säga, en person som står i skuld till någon (borgenären) inte berättar vilka tillgångar och skulder hen har i samband med en konkurs eller annan exekutiv förrättning, kan hen dömas för brottet försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning.

  • 3. Otillbörligt gynnande av borgenär

    Om en person står i skuld till flera borgenärer, men väljer att bara betala tillbaka till en av dem, fast de andra borgenärerna har samma eller bättre rätt till betalning, kan betalningen bedömas som otillbörligt gynnande av borgenär.

  • 4. Vårdslöshet mot borgenär

    Om gäldenären, det vill säga den som har lånat pengar, har eller riskerar att få ekonomiska svårigheter men ändå försämrar sin eller företagets ekonomi väsentligt genom att till exempel leva slösaktigt, kan hen dömas för vårdslöshet mot borgenär.